Hvorfor er svenskene så syke? Hvordan opplever eldre hverdagen i et pleiehjem? For å finne et svar på disse spørsmålene, har byråkratene engasjert antropologer.
Sundheds- og Ældreudvalget i Randers Kommune har bedt fire antropologer å undersøke pleiehjembeboernes livskvalitet, melder Amtsavisen. (Oppdatering: Også omtale på Randers kommunes nettside og i en ny sak i Amtsavisen)
Og i Sverige skulle antropologer forklare hvorfor svenskene er mest syk i hele Europa og hvorfor folk i enkelte deler av landet er mye sykere (spesielt på bygda) enn i andre deler. Den svenske Försäkringskassan vendte seg til antropologer / etnologer. Resultatet er en ny bok – “I ohälsans tid” av Jonas Frykman och Kjell Hansen, leser vi i Smålandsposten.
Frykman/Hansen kommer fram till att platsen mer än individen gav upphov till sjukskrivningarna. Människor tänker och känner med hjälp av dem de omges av. De såg att sjukskrivningstalen i hög grad var kopplade till ortens kultur. Den kultur som bestämmer attityder, värderingar och inställning och utgör platsens anda. Den skilde sig avsevärt åt mellan Småland och Jämtland.
Och mönstren satt envist i. De som flyttade till en plats anpassade sig. I de småländska samhällena fanns förtroende och hopp om att man själv skulle klara problemen, här fanns ett socialt tryck på invånarna att de ska jobba och göra rätt för sig. I Jämtland är man väldigt beroende av staten för sin arbetsmarknad och mer uppgiven. Man värnar om rätten till överlevnad för individen och samhället och tycker därför att både a-kassa och sjukskrivning är en självklar del av försörjningsunderlaget.
>> les hele saken i Smålandsposten
Det er altså “skamkänslor eller uteblivna sådana snarare än verkliga sjukdomar som avgör”? Nina Björk, anmelder i Dagens Nyheter, er skeptisk. Frykman och Hansen, skriver hun, har skrevet en svært normativ bok:
Naturligtvis är det en fullständigt acceptabel utgångspunkt för två forskare att tycka att sjukskrivningar är av ondo och att lönearbete bör vara livets mål och mening. Problemet uppstår när detta dels inte är uttalat, dels blir synonymt med helt andra fenomen som framtidstro, lycka, hopp och allmän individuell blomstring.
Mellan raderna skriver Frykman och Hansen fram ett recept för att hålla antalet sjukskrivningar nere i en bygd. Det receptet säger att den enskilda individen bör ha sitt främsta sociala sammanhang på sin arbetsplats och därför bli isolerad om han eller hon mister detta; han bör inte kunna visa sig på byn om han är sjukskriven för då går skvallret; hon bör inte ha några intressen som kan konkurrera med hennes lönearbete; han bör drömma om kontanter, inte om fri tid; hon bör vara inriktad på en avlägsen framtid, inte på att nuet ska ge henne det hon vill ha.
Att lyckas med ett sånt recept kan vara nödvändigt på en samhällsekonomisk nivå – sjukskrivningar kostar staten enorma summor. Men att likställa det med mänskligt hopp och mänsklig lycka är någonting annat.
>> les hele anmeldelsen i Dagens Nyheter
Frykmann har også skrevet en essay med tittelen Sjukskrivningar och kulturmönster i ohälsans land
SE OGSÅ:
Ansetter antropolog for å få ned sykefraværet
Doktoravhandling: Langtidssykemelding positivt for utbrente
– Mangler etiske standarder innen omsorgen