Asia | antropologi.info

Burka = kors?

Published on August 23, 2010 by lorenz Posted in antropologi utenfor akademia, Asia, islam, Kultur tradisjon kunnskap, religion kosmologi, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Swaggering Burqas. Kabul. Foto: Mohamed Somji, flickr

Burkadebatten ser ikke ut til å ta slutt med det første, og i flere land vurderer styresmaktene å forby klesplagget. I et innlegg i Upsala Nya Tidning går antropolog Patrik Sander Göth ganske langt i å forsvare burkaen. Han mener vi kommer ikke særlig langt når vi bare ser burkaen som noe fremmed. Den er et personlig religiøst uttrykk på samme måte som korset rundt halsen blant kristne:

I den svenska sekulariserade kulturen är således det lilla korset som hänger runt halsen det enda som avslöjar en eventuell tillhörighet till den kristna tron. Så om vi likställer det lilla korset runt halsen med burkan med perspektivet att det är ett uttryck för en religiös tillhörighet blir varken det ena eller det andra mer eller mindre förtryckande.

Patrik Sander Göth er en av de mange antropologer som driver for seg selv som frilanskonsulent. Han har reservert seg et passende domenenavn www.kulturantropologen.se.

Der presiserer han at det nettopp er de andre perspektivene som utmerker antropologifaget:

Kulturantropologen utgår inte från det västerländska tänket utan tillämpar relativism och holism och kan därför hitta nya tillvägagångssätt och lösningar. (…) Med hjälp av kulturantropologen kan problemsituationen omvandlas till något mycket spännande och inte alls hotfullt.

SE OGSÅ:

Gabriele Marranci: Burqu’ing freedom: the danger of ‘moral civilizing

Magnus Michaelsen: Burkaen – En samfunnsfiende?

Da danske kvinner gikk med burka og radikale norske kvinner med skaut

Thesis: Hijab empowers women

France asks anthropologist for advice on burqa-ban

Lila Abu-Lughod: It’s time to give up the Western obsession with veiled Muslim women

Lila Abu-Lughod: Do Muslim Women Really Need Saving? (pdf)

Swaggering Burqas. Kabul. Foto: Mohamed Somji, flickr

Afghanistan: Minner om maktkampen mellom multinasjonale selskap

Published on August 10, 2010 by lorenz Posted in Asia, bøker, politikk, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

(Links updated 15.8.2021) Bøker om land som Afghanistan er gjerne ideologisk ladet, skrevet ut fra aktuelle politiske vinklinger som den såkalte “krigen mot terror”. Hvordan forholder det seg med den nye Afghanistan-boka av antropologen Thomas Barfield, som blir beskrevet som en av USAs ledende Afghanistan-eksperter?

Jeg har ikke lest boka, men Dagens Nyheter har anmeldt boka. Det skjer ikke ofte at engelskspråklige fagbøker får medieomtale her. Anmelderen Carl Rudbeck er begeistret:

Det har skrivits flera historiska böcker om Afghanistan. Barfields bok skiljer sig från flertalet; en orsak är att Barfield, som undervisar vid Bostonuniversitetet, inte är historiker eller statsvetare utan antropolog och har tillbringat långa perioder i landet. Han var då inte främst intresserad av landets eliter utan av folket, vars röster och intressen han vill förmedla.

Landet blir ofte beskrevet som uregjerlig. Nasjonalistisk ideologi har aldri fått fotfeste der. Barfield sammenligner den ustabile situasjonen i Afghanistan med en vedvarende maktkamp mellom multinasjonale selskap:

Barfield jämför i stället med multinationella företag där investerare, konsulter och advokater slåss om makten över ett företag medan arbetarna jobbar som vanligt. I Afghanistan har eliterna traktat efter makt utan att folket har tillfrågats eller i många fall ens brytt sig. Erfarenheten har sagt dem att det inte spelar någon större roll för deras dagliga liv vad härskaren i Kabul heter eller om han kallar sig kung eller president.

Taliban kom ifølge antropologen til makten i en periode da ingen stormakt interesserte seg for landet.

>> les hele saken i Dagens Nyheter

>> les innledningen av boka (pdf)

Intervju med Barfield:

A Cultural and Political History of Afghanistan: An interview with Thomas Barfield

Barfields bok kom har fått ganske stor omtale i engelskspråklig media, se bl.a.

Afghanistan: Six Questions for Thomas Barfield (Harper’s magazine)

Thomas Barfield: Is Afghanistan ‘Medieval’? (Foreign Policy)

A Conversation with Thomas Barfield (Saudi Gazette)

Afghanistan: A Cultural and Political History (Newsweek)

Slakter Fredrik Barths bok “Afghanistan og Taliban”

Fredrik Barth: “Jo tyngre NATO-krigføring, jo mer støtte til Taliban”

How can anthropology help us understand Swat and Taliban? Interview with Akbar Ahmed

Thesis by Elisabet Eikås: The limits of youth activism in Afghanistan

Afghanistan / Iraq: More and more anthropologists are recruited to service military operations

Norske antropologer som spioner for E-tjenesten?

Antropologi og militær: – Norske antropologer bør si NEI

(Links updated 15.8.2021) Bøker om land som Afghanistan er gjerne ideologisk ladet, skrevet ut fra aktuelle politiske vinklinger som den såkalte “krigen mot terror”. Hvordan forholder det seg med den nye Afghanistan-boka av antropologen Thomas Barfield, som blir beskrevet som…

Der kvinnene går på jakt og menn passer hus og barn

Published on May 24, 2010 by lorenz Posted in Asia, kjønn, Kultur tradisjon kunnskap, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Kjønnroller varierer mye rundt omkring i verden. I Sydsvenskan leser vi om Sørkoreas haenyoer – ”havskvinnor” som ”utmanar tron på mannens överlägsenhet”.

Kvinner, dels i høy alder, dykker 20 meter ned i havet og jager etter havets delikatesser, mens mennene passer hus og barn.

– Å leve som dykkere krever nok en viss styrke, sier Kim Ok Mae, som er 77 år gammel men fortsatt bærer 20kilo skalldyr på ryggen når hun kommer tilbake tilbake til overflaten.

Som de andre kvinnene dykker hun uten surstoff eller spesielt dykkerutstyr.

Kjønnsroller er ofte et resultat av politiske prosesser, slik også her. Allerede for mer enn 400 år siden var det først og fremst kvinner som dykket og jaget. I motsetning til mennene slapp de å betale skatt og levere halvparten av fangsten til kongens hoff. Men litt biologi spiller også inn. ”Med en större andel kroppsfett klarade de också kylan bättre än männen”, skriver avisen.

– Ingen gledet seg over en nyfødt sønn, alle håpet de ville få en en jente, sier antropolog An Mi-jeong fra Koreas maritima universitet. Forskeren er pessimistisk angående havkvinnenes framtid. For de blir eldre og færre.

>> les hele saken i Sydsvenskan

SE OGSÅ:

Where women rule the world and don’t marry

On African Island: Only women are allowed to propose marriage

Der en kvinne er gift med flere menn: Doktorgrad på flermanneri i Tibet

Kjønnroller varierer mye rundt omkring i verden. I Sydsvenskan leser vi om Sørkoreas haenyoer - ”havskvinnor” som ”utmanar tron på mannens överlägsenhet”.

Kvinner, dels i høy alder, dykker 20 meter ned i havet og jager etter havets delikatesser, mens mennene passer…

Hvem er ekstremistene?

Published on April 8, 2010 by lorenz Posted in Asia, Danmark, nasjonalisme, politikk, religion kosmologi, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Information har startet en interessant serie om hinduekstremister i Danmark. Det er bra at en holder et argusøye med ekstremister, men det er samtidig interessant å se hvor ulikt majoritetens og minoritetens ekstremisme blir behandlet – eller i det hele tatt lagt merke til.

For det er jo litt morsomt å lese kommentaren fra Birthe Skaarup i Dansk Folkeparti som sier “Vi vil ikke have ekstremister her i Danmark.” Hva annet enn ekstremister er de selv? Det er heller ikke umulig å argumentere for at hele det danske regimet er høyreekstremt.

Manu Sareen, integrationskonsulent og politiker fra Det Radikale Venstre ytrer seg på lignende måte overfor minoriteter. Han sier:

“Der sker en kulturel radikalisering i hele Europa, hvor minoriteter bliver mere og mere bevidste om deres egen kultur. Det synes jeg er et problem uanset, hvem pokker man er.”

Anledningen for serien er et europeisk møte i den hindunationalistiske bevægelse Hindu Swayamsevak Sangh (HSS) i danske Brønshøj. Ifølge Information har HSS “stærke bånd” til den hindunationale bevegelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) som i India blir satt i sammenheng med “terrorlignende aktiviteter” og drap av tusenvis av muslimer og kristne. HSS avviser dette.

Information snakker også med antropologerne Stig Toft Madsen og Kenneth Bo Nielsen som blant annet forteller at hindunasjonalister forsøkte å mobilisere i Danmark siden 1980-tallet.

“De skal ikke nødvendigvis forbydes, men den her forening har forbindelser til den hindunationale bevægelse, og man bør være kritisk overfor, om deres arbejde har konsekvenser andre steder i verden”, sier Kenneth Bo Nielsen.

>> Omstridt hinduorganisation holder europatræf i København (Information, 2.4.10)

>> Hindubørn på geled i Vanløse: På en københavnsk folkeskole står børn ret, messer i kor og beder til et gult flag (Information, 2.4.10)

>> ‘Vær venligst varsom med disse fundamentalister’ (Information, 5.4.10)

SE OGSÅ:

– Ingen hindunasjonalisme i Danmark

Intervju: På feltarbeid blant fattige jenter og millionærer for å studere relasjonene mellom hinduer og muslimer

Fortsatt nasjonalistisk indoktrinering i lærebøkene

Interview with Arjun Appadurai: “An increasing and irrational fear of the minorities”

“Føleri og overtro”: Ut mot høyrepopulistenes historiesyn

Antropolog studerte FrP-lokallag

Integrering: “Snakk mer om norsk kultur!”

Doktoravhandling: Hvordan påvirker bilder mennesker?

Published on March 29, 2009 by lorenz Posted in Asia, doktoravhandlinger, kjønn, Kunst og kultur, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Hver dag ved soloppgang og solnedgang tegner kvinner i den sørindiske delstaten Tamilnadu geometriske figurer (kolams) foran husene sine. Figurene skal invitere gudene til å bringe lykke. Igår disputerte antropolog Anna Laine med en doktoravhandling om hvordan disse bildene påvirker menneskenes hverdag, melder Göteborgs universitet:

I linje med andra samtida antropologer som fokuserar på visuella aspekter av kultur (och uppfattningar inom hinduisk föreställningsvärld) betonar avhandlingen den nära koppling som finns mellan seendet och våra andra sinnen. Estetik diskuteras som en multisensorisk upplevelse förankrad i människors vardag. Olika uppfattningar om kolam visar att dess estetik varierar lokalt och även över tid.

Anna Laine forteller at hun under feltarbeidet også har begynt å tegne:

 - Innan min akademiska utbildning arbetade jag praktiskt med bilder på olika sätt. Det är delvis denna bakgrund som har lett till att jag intresserar mig för just kolams. Mitt konkreta lärande under fältarbetet av att själv göra kolams har varit ett viktigt led i min förståelse och jag anser generellt att praktikbaserad metod utgör ett viktigt komplement till verbala och textbaserade.

>> les pressemeldingen

>> last ned avhandlingen “In conversation with the Kolam practice: Auspiciousness and artistic experiences among Women in Tamilnadu, South India”

(Bilde: ~ Panache, flickr)

SE OGSÅ:

“A new interdisciplinary approach to the perception of art”: How can art change people’s lives?

What anthropologists and artists have in common