search expand

Rosengård: “Snakk heller om makt enn kultur”

Like etter at 40 flyktninger måtte flykte fra svenske nynazister fra Vännäs til Umeå fortsetter antropolog Aje Carlbom å skrive bekymret om “voldelige mannlige innvandrere” i Rosengård utenfor Malmø. “Carlboms diagnostisering av händelserna i Rosengård är som hämtade från en främlingsfientlig hemsida. Vetenskapens roll, menar jag, är en annan”, , skriver antropolog og sosiolog Diana Mulinari i en krass artikkel i Sydsvenskan.

“Rosengårds bränder handlar om manlighet”, skrev Carlbom:

De som står bakom de utmanande handlingarna är, såvitt jag har förstått, unga män med bakgrund i bland annat Afrika, Mellanöstern och östra Europa. De har sålunda socialiserats i miljöer där manlighet innebär något annat än i svenska medelklassmiljöer. Visst, flera av dem har växt upp i Rosengård som ligger i Sverige, men det är bara ett geografiskt konstaterande. Kulturellt är inte Rosengård en helt svensk stadsdel.

Mulinari er dypt uenig med Carlbom. Maskuliniteten som skapes blant ungdommer i Rosengård er ikke mindre “svensk” enn den som synligjøres i form av en mobb som trakasserer flyktninger i Vännäs:

Den form för maskulinitet som skapas i exempelvis Rosengård när pojkar och unga män utmanar polisen är, som Carlbom påpekar, utan tvekan problematisk men den är inte mindre ”svensk” än den som synliggörs i form av en mobb mot 40-tal försvarslösa flyktingar i Vännäs, i form av fotbollssupportrar på ett flyg mellan Malmö och Stockholm efter en match mellan Malmö och Djurgården, eller den manlighet som för det mesta göms i piketbussar med en jargong som normaliserat ord som apejävlar och hot om kastrering, för att ta några aktuella exempel.

Så låt oss istället prata om makt och konflikter. Låt oss prata om exkludering och motstånd. Låt oss prata om maskulinitet och våld. Men det förutsätter en vilja att diskutera, nyansera och reflektera. Att, som Aje Carlbom gör, förenkla, renodla och förvanska så att allt svenskt blir gott och allt utländsk blir ont, så att människor som är födda i Sverige och med svenskt medborgarskap förvägras rätten att bli kallade svenskar, det är inte bara dålig vetenskap utan bidrar också till att upprätthålla konflikten och problemen.

(…)

Kulturkritikern Slavoj Žižek hävdar i sin bok Violence att det är vårt ansvar som forskare att inte förföras av den mediemanipulering som synliggör vissa former av våld men osynliggör andra.

Kravet på att den nationella insatsstyrkan skulle marschera in i Rosengård är framsprungen av (över)exponeringen av ett visst våld på Rosengård. Samma TV-skärm visar aldrig det symboliska våld – för att låna sociologen Pierre Bourdieus begrepp – som Rosengårdsborna utsätts för.

>> les hele saken i Sydsvenskan “Nidbild av Rosengårds problem”

Se også tidligere innlegg om Carlbom Bekymret over “muslimenes avsondring” – Paranoid antropolog kritiserer mangfoldsideologien (men i FrP-saken om Rosengård avdramatiserte han situasjonen) og om Mulinari som kritiserer innvandringsforskningens fokus La oss studere normaliteten!

SE OGSÅ:

Har studert norsk forståelse av vold og minoriteter

Fri diktning om vold mot barn i “innvandrerfamilier”

– Vold mot kvinner handler ikke om kjønn eller ære

København: Diskriminering skaper brannstiftere

– Vi vet for lite om voldelige menn

Like etter at 40 flyktninger måtte flykte fra svenske nynazister fra Vännäs til Umeå fortsetter antropolog Aje Carlbom å skrive bekymret om "voldelige mannlige innvandrere" i Rosengård utenfor Malmø. "Carlboms diagnostisering av händelserna i Rosengård är som hämtade från en…

Read more

Medisinsk antropolog: Paven har rett! Kondomer hjelper ikke!

Kondomer løser ikke AIDS-problemet, sa Paven nylig og fikk mye kjeft. Helt berettiget vil mange mene. Men nå får Paven uventet støtte fra en profilert AIDS-forsker og antropolog som sier at det ikke finnes noen empirisk sammenheng mellom bruk av kondomer og lavere hiv-infeksjonsrater, leser vi i Kristeligt Dagblad.

Selv etter mange års omfattende og aggressive utbredelse av kondomer har vedvarende bruk av dem ikke nådd et tilstrekkeligt høyt nivå til å produsere en målbar nedgang i epidemien i Afrika syd for Sahara”, sier han.

Forskeren heter Edward C. Greens, er fra Harvard School of Public Health og har forsket på AIDS i rundt 30 år.

Green er ikke imot bruken av kondom og mener at alle bør ha full tilgang til dem. Men kondomer er ikke det viktigste redskapet i kampen mot aids. Det Vesten har glemt er å jobbe for holdningsendring. Det som virker best er å arbeide for troskap mellom seksualpartnere.

Vi leser:

De fleste infektioner finder sted i den almindelige befolkning og skyldes, at mange mennesker har to eller flere regelmæssige seksuelle partnere, der overlapper i tid. Det gælder ifølge en undersøgelse for eksempel 43 procent af mændene i Botswana. En anden undersøgelse fra Malawi viste, at selvom gennemsnittet af seksualpartnere kun var lidt over to, var to tredjedele af befolkningen forbundet indbyrdes ved sådanne overlappende, vedvarende forhold.

Men litt må jo kondombruk være godt for? Jo, helt klart. I land som Thailand virket kondombaserte kampanjer. Men folk som bruker kondomer tar større risker i sitt seksuelle adferd. De føler seg kanskje for trygge. Dessuten brukes kondomer ikke med ektefeller. Kondombruk ville jo implisere en mangel på tillit. Hvis kondombruken går opp, tyder det på en økning i tilfeldig eller kjøpesex ifølge Green.

>> les hele saken i Kristeligt Dagblad

Saken i Kristeligt Dagbladet baserer seg bl.a. på Greens kronikk i Washington Post The Pope May Be Right. Wikipedia har mer info om kontroversen Green utløste. Se også en anmeldelse av Greens bok Rethinking AIDS Prevention: Learning from Successes in Developing Countries.

SE OGSÅ:

Male circumcision prevents AIDS?

AIDS:”Traditional healers are an untapped resource of great potential”

“There’s no AIDS here because men and women are equal”

The emerging research field of medical ethnomusicology: How music fights AIDS

Cultural values and the spreading of AIDS in Africa

Film skal forebygge HIV i Tanzania

Kondomer løser ikke AIDS-problemet, sa Paven nylig og fikk mye kjeft. Helt berettiget vil mange mene. Men nå får Paven uventet støtte fra en profilert AIDS-forsker og antropolog som sier at det ikke finnes noen empirisk sammenheng mellom bruk av…

Read more

– Vold mot kvinner handler ikke om kjønn eller ære

Antropolog Hedi Bel Habib har skrevet en interessant artikkel der han viser at vold som begås mot kvinner, menn og barn har de samme årsakene – og det er sosial utsatthet.

Samfunnet skal derfor “rikta sina åtgärder mot den sociala utsattheten som är själva grunden för våldet istället för att låta sig vilseledes av verklighetsfrämmande spekulationer om hederskulturer eller generell könsmaktordning”. 

Han begrunner tesen sin slik (utdrag):

1. Kvinnor drabbas av våld i betydligt mindre utsträckning än män.
Genusteoretiker talar allmänt om ett mansvåld mot kvinnor. Därför anses våldet bero på en maktordning, där männen har en överordnad samhällsposition. Skulle detta stämma skulle våldet i samhället i huvudsak riktats mot kvinnor

2. Ålder är en viktig faktor
Offerundersökningarna visar att utsattheten är störst för de yngsta kvinnorna och männen i åldersgruppen 16-25 år. Under denna ålder (16-25) är samspelet mellan psykologiska, relationsmässiga faktorer och alkoholkonsumtion viktiga aspekter att beakta oavsett kön.

3. Socialt utsatta begår mest våldsbrott och drabbas allra mest av våldet.
Socialt utsatta kvinnor och män är ca 2,5 gånger mer utsatta för våld eller hot om våld än de som har goda levnadsförhållanden. Särskilt stor är skillnaden mellan socialt utsatta och ekonomiskt gynnande grupper när det gäller risken att bli utsatt för våld eller hot i hemmet (9,5 gånger större för fattiga kvinnor och 7,2 för fattiga män).

4. Samhället vinner på att se våldet som ett socialt problem oavsett mot vem det riktas
Det är alltså i huvudsak män som utövar våld mot andra män, kvinnor och för den delen i stor utsträckning också mot barn. Orsakerna till mäns våld mot andra män och mot kvinnor är i stort sett av social natur, även om det sker inom ramen för olika typer av relationer. Detta våld bör därför behandlas som ett, socialt och inte som ett allmänt könsrelaterat problem.

Antropologen har fått flere kommentarer og er flink til å følge dem opp. Han ble også spurt om teorien også gjelder i Saudi-Arabia og om ærestenkning likevel kan spille en rolle. Han svarer at han skriver først og fremst om Sverige, men…

Det finns i Sverige bosatta män som är uppvuxna i t ex Saudiarabien eller något annat muslimskt land. Alla dessa i Sverige bosatta män tänker inte i termer av heder även om man i hemlandet har betingats att tänka på det viset. De som har en viss utbildning och har ett arbete uppvisar ofta samma beteendemönster som svensk medelklass. Medan de som saknar utbildning eller står helt utanför arbetsmaknaden under en lång period tenderar att reproducera betendemönster från hemlandet som saknar funktionalitet i Sverige.

I fall att dessa begår våldshandlingar mot kvinnor är det ofta “heder” som oberopas som motiv. Dock motivet är ingen orsak till våldshandlingen. Det är bara ett språk för att ursäkta sitt handlande. Det är den sociala situationen som är avgörande för våldshandlingen.

I motsvarande situation kan en socialt utsatt svensk man ha svartsjuka eller något annat som motiv till våldshandlingen. Men alla svartsjuka män blir inte våldsamma automatiskt. Utbildningsnivån, den sociala och ekonomiska situationen och den psykologiska tryggheten har en avgörande betydelse för hur man handskas med en känsla som svartsjuka mm.

>> les hele saken på newsmill.se

Hedi Bel Habib har skrevet flere andre tekster som virker interessant som:
Så kan samhället förebygga förekomsten av skolmassaker

Rosengård är politikernas och inte polisens ansvar,

Skolan och samhället behöver skyddas mot såväl vetenskaplig som religiös fanatism
og
Ekonomiskt samarbete mellan Israel och arabstaterna den enda garanten för varaktig fred

SE OGSÅ:

Ny bok: De fleste drap begås av vestlige menn med gammeldags æresbegrep

– Vi vet for lite om voldelige menn

Etterlyser forskning på voldelige gjenger

Antropolog Hedi Bel Habib har skrevet en interessant artikkel der han viser at vold som begås mot kvinner, menn og barn har de samme årsakene - og det er sosial utsatthet.

Samfunnet skal derfor "rikta sina åtgärder mot den sociala utsattheten…

Read more

Doktoravhandling: Hvordan påvirker bilder mennesker?

kolam

Hver dag ved soloppgang og solnedgang tegner kvinner i den sørindiske delstaten Tamilnadu geometriske figurer (kolams) foran husene sine. Figurene skal invitere gudene til å bringe lykke. Igår disputerte antropolog Anna Laine med en doktoravhandling om hvordan disse bildene påvirker menneskenes hverdag, melder Göteborgs universitet:

I linje med andra samtida antropologer som fokuserar på visuella aspekter av kultur (och uppfattningar inom hinduisk föreställningsvärld) betonar avhandlingen den nära koppling som finns mellan seendet och våra andra sinnen. Estetik diskuteras som en multisensorisk upplevelse förankrad i människors vardag. Olika uppfattningar om kolam visar att dess estetik varierar lokalt och även över tid.

Anna Laine forteller at hun under feltarbeidet også har begynt å tegne:


- Innan min akademiska utbildning arbetade jag praktiskt med bilder på olika sätt. Det är delvis denna bakgrund som har lett till att jag intresserar mig för just kolams. Mitt konkreta lärande under fältarbetet av att själv göra kolams har varit ett viktigt led i min förståelse och jag anser generellt att praktikbaserad metod utgör ett viktigt komplement till verbala och textbaserade.

>> les pressemeldingen

>> last ned avhandlingen “In conversation with the Kolam practice: Auspiciousness and artistic experiences among Women in Tamilnadu, South India”

(Bilde: ~ Panache, flickr)

SE OGSÅ:

“A new interdisciplinary approach to the perception of art”: How can art change people’s lives?

What anthropologists and artists have in common

kolam

Hver dag ved soloppgang og solnedgang tegner kvinner i den sørindiske delstaten Tamilnadu geometriske figurer (kolams) foran husene sine. Figurene skal invitere gudene til å bringe lykke. Igår disputerte antropolog Anna Laine med en doktoravhandling om hvordan disse bildene påvirker…

Read more

Doktoravhandling ble teaterstykke

“Det är troligen första gången något sådant händer med en doktorsavhandling”, skriver Karina Sundkvist i Piteå-Tidningen. “Man ska ju vara två. Män och kärlekslängtan i norrländsk glesbygd” er tittelen på Lissa Nordins avhandling i antropologi som nå ble framført som teaterstykke.

Da sjefen i Norrbottensteatern Karin Enberg leste avhandlingen (som kom ut for to år siden) tenkte hun: Dette er stoff for teateret. Hun bestilte et manus og forrige uke hadde stykket premiere.

Anmelderen er begeistret over resultatet på scenen:

I dialogerna finns lagom många och mycket väl valda citat från Lissa Nordins bok insprängda, både hennes egna formuleringar och männens. Dessa tankar kännetecknas av sunt förnuft, skönhet, och ifrågasättande av normer och ideal. Att brottstycken ur en doktorsavhandling kan vara rena poesin visste jag inte, men manusförfattaren har lyckats hitta flera guldkorn.
(…)
Ett lyckat populärvetenskapligt pionjärarbete är en bra sammanfattning på detta sätt att presentera nya forskningsrön.

>> les hele saken i Piteå-Tidningen

Også Norrländska Socialdemokraten skriver Fantastisk teater om okyssta män. Norrbottens Kuriren er enig og melder En skrattspegel om kärlekslängtan och ensamhet.

I et intervju med regissør Anna Azcáraten gir Norrländska Socialdemokraten bakgrunnsinformasjon om forestillingen. Vi får vite at regissøren aldri har vært bort i et stykke som har ført til så mange diskusjoner- om kjærlighet i dette tilfellet altså:

Vår syn på kärleken är så medelklassurban. Och möter vi människor som inte uppfyller detr rätta socaiala beteendet så fungerar det liksom inte. Männen i pjäsen är på många sätt på “rycka-i-flätan-stadiet” och därför skiter det sig.

Det var ikke lett å flytte avhandlingen fra boka til scenen:

Det har varit rätt tufft att göra pjäsen. Den akademiska världen i sig innebär per automatik inga överdrifter och absolut ingen dramatik,. Istället är den fylld av vetenskapligt pläderande; “å ena sidan, å andra sidan”. Men för att det ska kunna sättas upp en pjäs krävs det naturligtvis att det blir just dramatik.

>> les hele intervjuet

TIDLIGERE OMTALE AV AVHANDLINGEN:

Ny doktoravhandling: Nordsvenske ungkarers jakt etter kjærligheten

Den romantiske kjærlighetens vanskelige kår på glesbygda

SE OGSÅ:

Manga instead of scientific paper: How art enriches anthropology

"Det är troligen första gången något sådant händer med en doktorsavhandling", skriver Karina Sundkvist i Piteå-Tidningen. "Man ska ju vara två. Män och kärlekslängtan i norrländsk glesbygd" er tittelen på Lissa Nordins avhandling i antropologi som nå ble framført som…

Read more