search expand

Lite vispgrädde i kaffet? Om boka “Fat. The anthropology of an obsession”

Ulrika Kärnborg, Dagens Nyheter

Nej, ingenting skapar sådan ambivalens hos människan som fett, antingen det handlar om själva substansen (olivoljan, den droppande baconskivan), fett som personlig egenskap (fetma) eller som symbol (i latinamerikansk mytologi är fett synonymt med den vita hudfärgen, bland peruanska indianer berättas det om en vit demon som suger fettet ur kroppen på den inhemska befolkningen som därigenom försvagas).

I vår värld är det moraliskt högtstående att hålla sig smal och avstå från fett. I andra kulturer kan det vara höjden av skönhet att vara tjock. I antologien “Fat” berättar antropologen, Rebecca Popenoe, om sitt fältarbete bland tjocka skönheter i Nigeria, ett land där fetma anses lika sexuellt attraktivt som det hos oss är att vara mager som en stör. >> les mer

SE OGSÅ:

Anmeldelse av boka “Fat” i The Canadian Review of Sociology and Anthropology
Anmeldelse i Slate: Why even feminists are obsessed with fat

Ulrika Kärnborg, Dagens Nyheter

Nej, ingenting skapar sådan ambivalens hos människan som fett, antingen det handlar om själva substansen (olivoljan, den droppande baconskivan), fett som personlig egenskap (fetma) eller som symbol (i latinamerikansk mytologi är fett synonymt med den vita hudfärgen,…

Read more

– For barna er det helt naturlig at man har forskjellig kultur og hudfarge

Astrid Vadset-Schöffel, Varden

Min sønn ble 9 år og feiret bursdag sammen med venner. I denne bursdagen var de til sammen 8 gutter. I denne gruppen var det tydeligvis helt naturlig å ha forskjellig hudfarge. Sammensetningen var slik: 1 gutt med tysk pappa og norsk mamma, 1 gutt med nederlandske foreldre,1 gutt med somaliske foreldre,1 gutt med mamma fra Uruguay og norsk pappa, 1 gutt med pappa fra Gambia og norsk mamma, 3 gutter med norske foreldre (men alle med en eller begge foreldre fra andre steder i Norge!)

Slik vokser barna opp i dag. Det er helt naturlig at man har forskjellig kultur og hudfarge, de omgåes hverandre daglig og er gode venner, de går inn og ut i hverandres hjem, er vant til å spise mat som smaker litt annerledes enn hjemme, vant til å høre andre språk og lukte andre lukter. Som min 9-åring sa da vi planlagte bursdagen: husk at vi ikke kan ha hamburgere med svinekjøtt, da mamma. For ham er det ikke noe problem at noen ikke spiser svinekjøtt. Det er bare et faktum og da retter han seg etter det. >> les mer

SE OGSÅ:

– De som vokser opp nå får en helt annen tankegang. De har bakgrunn fra Tyrkia, Pakistan, Iran og Norge, men tenker ikke på forskjellene (Aftenposten, 4.12.02)

– Ungdommen håndterer kulturforskjeller ved å vektlegge det de har felles (28.10.04)

Astrid Vadset-Schöffel, Varden

Min sønn ble 9 år og feiret bursdag sammen med venner. I denne bursdagen var de til sammen 8 gutter. I denne gruppen var det tydeligvis helt naturlig å ha forskjellig hudfarge. Sammensetningen var slik: 1 gutt med…

Read more

Plass for det samiske flagg

Aftenposten

Samene er et urfolk i Norge, og Norge har to offisielle flagg, på samme måte som vi har to offisielle språk. Hvorfor skulle ikke samene få vise sin egenart 17. mai? Oslo er alene om å gjøre dette til et problem. >> les mer

Aftenposten

Samene er et urfolk i Norge, og Norge har to offisielle flagg, på samme måte som vi har to offisielle språk. Hvorfor skulle ikke samene få vise sin egenart 17. mai? Oslo er alene om å gjøre dette til et…

Read more

Typiskt svenskt – åtta essäer om det nutida Sverige

Svenska Dagbladet

Tidigare har han skrivit om laddade ämnen som miljonprogrammet, nynazisterna, romerna och invandrarna – och väckt en hel del debatt. Nu är han på gång igen, etnologen Karl-Olov Arnstberg. Snart kommer Typiskt svenskt, åtta essäer om det nutida Sverige. >> les mer

Svenska Dagbladet

Tidigare har han skrivit om laddade ämnen som miljonprogrammet, nynazisterna, romerna och invandrarna - och väckt en hel del debatt. Nu är han på gång igen, etnologen Karl-Olov Arnstberg. Snart kommer Typiskt svenskt, åtta essäer om det nutida Sverige.…

Read more

Trosföreställningar snarare än kunskap styr vårt ekonomisk handlande

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia (Uppsala universitet), Svenska Dagbladet

Nationalekonomernas paradgren är att visa hur människors val utgör grunden för ekonomins utveckling. Men de har mycket litet att säga om vad människor väljer och varför. Är det till exempel inte av stor vikt att veta varför människor väljer att spara eller att slösa? Varför de väljer onödiga lyxprylar i stället för nyttiga välfärdstjänster?

Här finns mycket att hämta både inom naturvetenskaperna (hjärnforskning) men också kulturvetenskaperna (antropologi och sociologi). Att förstå hur det mänskliga psyket fungerar är av avgörande betydelse. Det är våra trossatser som skapar de institutioner som styr ekonomin, menar en av dagens mest tongivande institutionella ekonomer, Douglass C North i sin nyutgivna Understanding the Process of Economic Change >> les mer

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia (Uppsala universitet), Svenska Dagbladet

Nationalekonomernas paradgren är att visa hur människors val utgör grunden för ekonomins utveckling. Men de har mycket litet att säga om vad människor väljer och varför. Är det till exempel inte…

Read more