search expand

Tian Sørhaug og Unni Wikan i den nye utgaven av Axess

Axess er et spennende svensk tidsskrift som (også) i denne utgaven har mange antropologiske eller antropologi-relaterte artikler, bl.a.:

Socialantropologen Tian Sørhaug: Arbetet blir familjärt och familjen ett arbete

Har det privata genomsyrat det offentliga så att vi lever i ett intimitetstyranni eller har tvärtom det offentliga invaderat den privata sfären och tagit över familjens funktioner? >> les mer

Etnologen Karl-Olov Arnstberg: Du-reformens dubbelhet

Att säga “du” var ett uttryck för svenskarnas nationalism. Genom att säga “du” ville vi visa att Sverige var det mest jämlika och moderna landet. Övertygelsen om att Sverige var en förebild för världen gjorde svenskarna till ett av de mest nationalistiska folken i Europa. I dag är tron på Sverige som föregångsland borta. >> les mer

Socialantropologen Unni Wikan: Hederskulturen vill kontrollera privatlivet och dölja det för insyn

En del forskare trodde att hedern var på väg att bli föråldrad, men den har tvärtom blivit allt viktigare i det mångkulturella Europa. Skilda uppfattningar om privatlivets helgd kolliderar nu. En trend är att visa allt för att bli känd, en annan hederskulturens strävan att hålla privatlivet dolt. >> les mer (link oppdatert)

Axess er et spennende svensk tidsskrift som (også) i denne utgaven har mange antropologiske eller antropologi-relaterte artikler, bl.a.:

Socialantropologen Tian Sørhaug: Arbetet blir familjärt och familjen ett arbete

Har det privata genomsyrat det offentliga så att vi lever i ett intimitetstyranni eller…

Read more

Vi är släkt när vi känner för det

Dagens Nyheter

I Sverige har vi sedan århundraden levt i små familjer. Släkten träffar vi mest vid festliga tillfällen. Vi har många fler släktingar i livet än tidigare generationer. Vi använder släkten för att få umgänge, beröm och uppmärksamhet. Släkten är inte särskilt betydelsefull i den svenska kulturen, enligt etnologen Åke Daun.

Enligt socialantropologen Ann-Kristin Ekman vid Högskolan Dalarna har släkten olika stor betydelse i olika samhällssfärer. Släktens betydelse tycks öka med åldern.

– Vid arv har blodsbanden en juridisk och ekonomisk betydelse. I sociala sammanhang har vi en annan valfrihet, vi kan säga “du, vi är faktiskt släkt” när det passar oss. Ann-Kristin Ekman har gjort studier i Norrlands inland och Bergs­lagen och fann att det kan vara situationen som avgör när vi talar om “släkt”, “vänner” eller “arbetskamrater”. >> les mer

Dagens Nyheter

I Sverige har vi sedan århundraden levt i små familjer. Släkten träffar vi mest vid festliga tillfällen. Vi har många fler släktingar i livet än tidigare generationer. Vi använder släkten för att få umgänge, beröm och uppmärksamhet. Släkten är…

Read more

Et folkebytte over Kjølen? Den største innvandrergruppen til Norge er svensker

Ragnhild Rein Bore, SSB

I internasjonal sammenheng fremstår nabolandene Norge og Sverige i det forrige århundre som to svært like land. Likevel har flyttestrømmene mellom de to landene i perioder vært store. Svensker har i lange perioder vært den største innvandrergruppen i Norge, og nordmennene har vært blant de viktigste innvandrergruppene i Sverige i hele perioden 1905-2005. >> les mer

Ragnhild Rein Bore, SSB

I internasjonal sammenheng fremstår nabolandene Norge og Sverige i det forrige århundre som to svært like land. Likevel har flyttestrømmene mellom de to landene i perioder vært store. Svensker har i lange perioder vært den største innvandrergruppen…

Read more

Rosengård i Malmö: Svensk politi frykter Nordens tøffeste ghetto

Aftenposten

Rosengård i Malmö er ingen rosenhave. Med 94 prosent innvandrere er det Nordens mest innvandrertette bydel. Skyhøy arbeidsledighet og språkbarrièrer har skapt et utenforskap hvor gjengvold, bråk og skadeverk florerer. >> les mer

SE OGSÅ

Medierna bidrar mer till diskrimineringen av invandrare än nynazisterna (Dagens Nyheter)

Quickresponse.nu – granskar nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet

Aftenposten

Rosengård i Malmö er ingen rosenhave. Med 94 prosent innvandrere er det Nordens mest innvandrertette bydel. Skyhøy arbeidsledighet og språkbarrièrer har skapt et utenforskap hvor gjengvold, bråk og skadeverk florerer. >> les mer

SE OGSÅ

Medierna bidrar mer till diskrimineringen av…

Read more

Att leva som kurd i Sverige: diasporiska erfarenheter

forskning.se

Kurdernas erfarenhet av Sverige är komplex. De upplever å ena sidan vardagsrasism och utanförskap som kurder och som invandrare och å andra sidan demokrati, politisk frihet och sociala rättigheter som medborgare/invånare, visar en doktorsavhandling i sociologi av Minoo Alinia.

Kvinnor som kollektiv blir betraktade av det svenska samhället som offer, medan männen som kollektiv betraktas som deras förtryckare. I egenskap av att vara kvinnor gynnas de kurdiska kvinnorna av samhället medan männen känner sig mer utsatta för diskriminering och rasism. Detta gör kurdiska kvinnor mer positiva och mer öppna gentemot samhället än de kurdiska männen. >> les mer

forskning.se

Kurdernas erfarenhet av Sverige är komplex. De upplever å ena sidan vardagsrasism och utanförskap som kurder och som invandrare och å andra sidan demokrati, politisk frihet och sociala rättigheter som medborgare/invånare, visar en doktorsavhandling i sociologi av Minoo Alinia.

Kvinnor som…

Read more