search expand

Så det finns en sorts svensk kultur och så mångkultur? Debatter om “Mångkulturåret”

I Sverige har myndighetene åpnet Mångkulturåret 2006. Det er lett å gjøre narr av slike initiativ ovenifra. Noe mer politisk korrekt er det vanskelig å finne. “Ett politiskt korrekt slag i luften”, skriver Gunnar Bergdahl, mens flere andre kommentatorer lurer på hva det egentlig er som markeres: Hva er mångkultur? Hva er flerkulturelt? Journalister ringer rundt og spør, henter også inn råd fra antropologer.

Stefan Nolervik i Östersunds-Posten har skrevet en herlig tekst med tittelen Samer och invandrare är mångkultur – svenskar och Zlatan är svensk kultur:

I dag när alla pratar om mångkultur och när dessutom självaste regeringen har utlyst ett speciellt mångkulturår har jag börjat grubbla. I går vaknade jag mitt i natten, kallsvettig och febrig reste jag mig upp i sängen och skrek rakt ut: VAD ÄR MÅNGKULTUR?

Han ringer rundt og spør om råd. Svarene han får gjør ham enda mer forvirret

(…) Men den mest allmänna omfattningen av mångkultur är att man tar in de nya svenskarnas kulturer.

Så det finns en sorts svensk kultur och så mångkultur?

(…)

Mångkultur är också att man tar till sig nya kulturyttringar, och att man tar in invandrare. I dag är det ju svenskt att äta pizza till exempel.

Så det är mångkultur?

– Ja, mångkultur blir svensk kultur efter ett tag.

Hur lång tid tar det?

– Ja, det kan ju variera. Tittar vi på en sådan kulturutövare som Zlatan så kan man bli svensk fort. Det finns också en sorts kändisfaktor i det där.

Ju folkligare desto snabbare går man från att vara mångkultur till svensk kultur?

Vanskelig blir det når det gjelder samene:

Samer är alltså för sig. Och en del av mångkulturen, en del av Sverige, men inte svensk kultur. Jag blir inte riktigt klok på resonemanget, borde inte samer som bor i Sverige tillhöra den svenska kulturen?

På sydsamsikt kulturcentrum, Gaaltije, har de naturligtvis svaret på frågan.

– Människor från olika kulturer som lever tillsammans och umgås, när människor och deras kulturer blandas, det är mångkultur. Det är inget konstigt med det. Så är det i Liberia och Ryssland och i Jämtland.

Hmm, människor från olika kulturer… så när jag, som är uppväxt i Krokomskultur, och min hustru, med rötter i Offerdal, umgås hemma så är det mångkultur. Men om jag är ensam för mig själv så är det svensk kultur? Spännande.

>> les hele saken i Östersunds-Posten

Annika Hagström i Helsingborg Dagblad har skrevet en interessant artikkel og blant annet spurt antropologen Kristina Gustafsson. Hun forklarer:

–Mångkulturalismen var starkast i Sverige i mitten på 90-talet, när vi till exempel kunde gå kurser i att hantera kulturkrockar. Drömmen om att skapa det mångkulturella samhället är uppenbarligen inte borta hos statsmakten, men i forskarvärlden är många idag kritiska till att tala om mångkultur. Begreppet “kultur” får oss att tro att vi kan förstå hur människor är, men det binder fast oss vid statiska definitioner som vi etnologer är skeptiska till. Det kan också leda till idéer om ett separatistiskt samhälle: att vi tillhör olika kulturer som inte kan mötas eller leva tillsammans. Idag driver till exempel Sverigedemokraterna idén att det finns en kulturell renhet som bör bevaras.

>> les hele saken

SE OGSÅ:

Mångkulturårets offisielle hjemmeside

Tvilsom “mangfoldsmobilisering” i Sverige?

Sverige: I Mångkulturåret kutter regjeringen støtten til etnografiske musser

Per Wirtén: Byt mångkultur mot de bredare perspektiven i det kosmopolitiska!

Sveriges nasjonaldag og den nye svenskheten

– Kultur har ikke med nasjonalitet å gjøre

Også nordmenn er flerkulturelle

I Sverige har myndighetene åpnet Mångkulturåret 2006. Det er lett å gjøre narr av slike initiativ ovenifra. Noe mer politisk korrekt er det vanskelig å finne. "Ett politiskt korrekt slag i luften", skriver Gunnar Bergdahl, mens flere andre kommentatorer lurer…

Read more

Antropolog: – Debatten om kjønnskorrigerende inngrep blant barn må løftes ut av sykehusene

Hvert år fødes det fem til ti barn med ubestemt kjønn i Sverige. Disse (sped-)barna blir så utsatt for en kjønnskorrigering slik at kjønnsorganet kan oppfylle kulturelle normer. Kosmetisk korrigering av barns kjønnsorganer har skjedd systematisk i den vestlige verden siden midten av 50-tallet. I en oppgave i sosialantropologi ved universitetet i Stockholm krever Cattis Grant at den ikke-medisinske offentligheten engasjerer seg mer for behandlingen av barn med “mangfoldige kropper”.

Disse inngrep er ikke alltid til barnas beste. De skjer ikke på medisinsk, men på kulturelt grunnlag:

Vad som ska korrigeras ligger ofta helt i betraktarens öga. Det är betraktaren som utifrån kulturella normer letar efter biologiska markörer på kön. Dessa uppfattningar behöver inte överensstämma med hur bärare av så kallat mångsidiga kroppar ser på sig själva.

(…)

Det krävs att forskare, utanför den medicinska diciplinen, följer upp och intervjuar människor som genomgått ingrepp. I dag hörs deras röster inte alls utanför den medicinska sfären.

Grant mener at disse inngrepene er et utslag av “kroppslig biopolitikk” der staten kontrollerer den individuelle kroppen og dermed også seksualiteten og reproduksjonen. Han retter sterk kritikk mot medisinerne og oppfatningen om en heteronormativitet (oppfatningen om eksistensen av to entydige kjønn):

Den medicinska världen fattar dock inte bara medicinska beslut när det gäller könskorrigerande ingrepp. Man har en bestämd uppfattning om hur kroppar behöver anpassas till heteronormaviteten för att bäraren inte ska känna sig olycklig och utstött. De könskorrigerande ingreppen görs lika mycket för att skydda barn och föräldrar från en potentiellt farlig omgivning. De medicinska utövarna blir alltså kulturella och moraliska väktare av någon form av ordning i samhället.

Stockholmsantropologen bruker bl.a. Victor Turners konsept om liminalitet for å beskrive barnas overgang fra å ha en uviss kjønnsidentitet til å bli et akseptert medlem i et samfunn:

Den liminala kroppen bryter mot den rådande ordningen med sina kvinnliga genitalier och en manliga kromosomuppsättning och är plötsligt varken det ena eller andra. Denna kris utlöser en könsutredning där läkarna försöker bestämma en könsstrategi för framtiden.

(…)

Även när kroppen börjar upplevas som återanpassad, den reagerar på testestoron, behöver dock könstillhörigheten i viss mån konstrueras, man måste ”göra om” könsorganet så det uppfyller de kulturella normerna för en pojke. När utredningen är färdig har individen återanpassats till samhället i någon mening.

Grant skriver at grensen mellom den typen kjønnskorrigering og omskjæring er flytende:

Barnkirurgen bland mina informanter tar bestämt avstånd från beteckningen könsstympning med orden: ”Vi sysslar verkligen inte med att försöka förkväva en kvinnlig sexualitet”. Men om dessa ingrepp handlar om att anpassa flickans kropp till en kulturell kategori som anses acceptabel i vårt samhälle är det per definition könsstympning, menar [kjønnsforsker] Henrik Hirseland.

>> last ned hele oppgaven her på antropologi.info

SE OGSÅ:
Kjønn som kontinuum: Hovedoppgave om transkjønn og andre kjønn av antropologen Marit Rasmussen

Hvert år fødes det fem til ti barn med ubestemt kjønn i Sverige. Disse (sped-)barna blir så utsatt for en kjønnskorrigering slik at kjønnsorganet kan oppfylle kulturelle normer. Kosmetisk korrigering av barns kjønnsorganer har skjedd systematisk i den vestlige verden…

Read more

Den vite mannens norm: Hur mordet på Fadime Sahindal debatterades i svensk offentlighet

Anita Goldman anmelder boka I varje trumslag Jordens puls av kulturantropologen Mikael Kurkiala. Den handler blant annet om den svenske debatten om Fadima-drapet. Goldmann skriver begeisteret om Kurkialas bok:

Den som skiljer sig från den vite mannens norm (som kvinna, icke-europé etcetera) har utsatts för förakt och förtryck och har då haft att välja mellan att hävda den egna särarten och att förneka själva existensen av skillnader. Det senare har kommit att uppfattas som ett radikalt och de som vågar uttrycka ett annat synsätt som reaktionära. Författaren gör med denna utgångspunkt en djupanalys av hur mordet på Fadime Sahindal debatterades i svensk offentlighet.

(…)

I boken blandas skarpt akademiskt analytiska texter med innerligt personliga och poetiska, en kombination vi är ovana vid i svensk sakprosa, men som jag ofta funnit – och inspirerats av – i amerikansk.

Antropologen tar også et krtitisk oppgjør med (post-)modernismen:

Det moderna projektet handlar om att ta kontroll över naturen och det har resulterat i en människosyn enligt vilken vi finner det närmast oacceptabelt att vi själva inte skulle ha kontroll. Detta tänkande menar Kurkiala, “är en logisk förlängning av den nu månghundraåriga ambitionen att förjaga eller härska över det som vi känner oss hotade av. Det måste vara “vilden”, naturen, kroppen eller könet. I grunden är alltså detta tänkande besläktat med det koloniala.”

>> les hele anmeldelsen i Aftonbladet

>> Informasjon om Mikael Kurkiala i Svensk bokhandel

Anita Goldman anmelder boka I varje trumslag Jordens puls av kulturantropologen Mikael Kurkiala. Den handler blant annet om den svenske debatten om Fadima-drapet. Goldmann skriver begeisteret om Kurkialas bok:

Den som skiljer sig från den vite mannens norm (som kvinna, icke-europé…

Read more

Tradisjonelle mannsidealer forsterkes – Doktorgrad på menn som sykepleier

Ingen land i Europa har et så kjønnsdelt arbeidsmarked som Norge. På grunn av tradisjonelle norske oppfatninger om kjønn er mange jobber så godt som utelukket for menn – som f.eks. sykepleier. Per Ekstrand fra Uppsala universitet har skrevet en doktoravhandling om menn som sykepleiere i Sverige (vel lignende forhold der). Han er pedagog, men har likevel valgt en etnografisk tilnærming.

“Den heterosexuella normen håller ett hårt grepp om männen inom vården, och leder till att betydelsen av traditionella manlighetsideal och relationer med andra män förstärks”, er en av konklusjonene. For å unngå å bli oppfattet som “homo” er det viktig å vise at en er sterk, at en har en veltrent kropp og at en er interessert i medisinsk teknikk!

>> pressemelding fra Uppsala universitet

>> omtale av oppgaven i Uppsala Nya Tidning

>> Abstract

>> Uten kjønn – intet menneske? – om en studie om mannlige sykepleiere i Norge

Ingen land i Europa har et så kjønnsdelt arbeidsmarked som Norge. På grunn av tradisjonelle norske oppfatninger om kjønn er mange jobber så godt som utelukket for menn - som f.eks. sykepleier. Per Ekstrand fra Uppsala universitet har skrevet en…

Read more

“Den samiska kulturen kommer att utrotas”

Enda flere mollstemte professorer. Kulturantropolog Hugh Beach, religionsviter Louise Bäckman, professor i renskötsel Öje Danell, historikere Daniel Lindmark og Peter Sköld mener den samiske kulturen i Sverige kommer til å forsvinne hvis en ikke endrer lovverket. Bakgrunnen er flere rettssaker der jordeiere prøver å tvinge bort samer og reinflokkene på vinterbeiten deres. De skriver:

Det är hög tid att tala om vad denna och liknande rättsprocesser innebär för samernas överlevnad. Allt pekar på att vad vi nu bevittnar är del av en mycket större utveckling. En utveckling där samernas livsvillkor avgörs i landets rättegångssalar.

Av Sveriges cirka 20 000 samer är var femte renägare. Men långt fler berörs av rennäringen. I dag är renskötseln samernas viktigaste återstående kulturbärare. (…) Språket, identiteten och traditionernas överlevnad är starkt beroende av en levande rennäring. På sikt riskeras hela den samiska kulturen.

>> les hele saken i Dagens Nyheter

Kommentar: Professorene ser ut til å ha en statisk (noen ville si “utdatert”) forståelse av kultur og identitet. Det er ikke mer enn i noen hundre år at reindriften har hatt den betydningen for samene.

SE OGSÅ

Renskötseln hotas i ny rättstvist (Sveriges Radio)

Samer kräver ändrad rättsordning (Dagens Nyheter, 16.10.05)

15-20 miljoner på spel för samebyar. I dag inleds den rättegång som kan avgöra villkoren för länets renägare (Västerbottens-Kuriren, 24.10.05)

www.samer.se – informasjonsportal om samer i Sverige

nyhetsarkiv Samer

Flere samerelaterte linker

Enda flere mollstemte professorer. Kulturantropolog Hugh Beach, religionsviter Louise Bäckman, professor i renskötsel Öje Danell, historikere Daniel Lindmark og Peter Sköld mener den samiske kulturen i Sverige kommer til å forsvinne hvis en ikke endrer lovverket. Bakgrunnen er flere rettssaker…

Read more