vi og de andre | antropologi.info

– Historiefaget er etnosentrisk

Published on November 29, 2006 by lorenz Posted in forskning(spolitikk) akademia, globalisering transnajonalt, historie, innvandring migrasjon, nasjonalisme, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Historiefaget i skolen er preget av en markert nasjonal og eurosentrisk tendens, og en fast kronologisk framstiling. Det bidrar ikke nok til å utvikle den interkulturelle kompetansen vi trenger i et flerkulturelt samfunn, mener Halvdan Eikeland i et intervju med forskning.no. Eikeland er professor i historie ved Høgskolen i Vestfold. Eikeland har studert nyere norske og tyske læreplaner i historie.

Han sier:

– Det historiske temavalget i læreplanene, både i Norge og Tyskland, er som allerede nevnt stort sett ordnet kronologisk, og med sterk vekt på det nasjonale og det europeiske.

– Det betyr for eksempel at forholdet mellom Norge (eller Tyskland) og andre deler av verden hele tiden skildres fra et eget ståsted.

– Som del av dannelsesprosessen i norsk (eller tysk) skole kan dette virke enkelt å forsvare, men det er et problem at en stadig økende andel av elevene ikke identifiserer seg med framstillingen, eller rett og slett ikke forstår den.

>> les hele saken på forskning.no

>> Halvdan Eikeland: Historiebevissthet og politisk dannelse

Et slikt fokus er ikke bare kritikkverdig på grunn av at vi lever i et “flerkulturelt samfunn”. Det er kritikverdig fordi vi på den måten får en feil framstilling av historien. Det er ikke god vitenskap som sosiolog Ida Hjelde sier:

Sosiologien må ta innover seg hvordan livene våre er knytta til resten av verden: En vitenskap som ikke ser verden i all sin kompleksitet er ikke noe god vitenskap

Hjelde har skrevet en masteroppgave om eurosentrisk sosiologi.
>> les intervju med Ida Hjelde: Se det globale i det lokale!

For noen uker siden kom tidsskriftet Fortid ut med en ny utgave om “Globalhistoriske utfordringer” med mange gode tekster. Tidsskriftet kan lastes ned som pdf

SE OGSÅ:

Christian Stokke: Antropologer er etnosentriske

Hylland Eriksen: Glem dagens historieformidling knyttet til Stiklestad og Nidaros!

Å gjenoppfinne samfunnsvitenskapen fra et afrikansk perspektiv

Ogsaa vi, naar det blir krævet … Ny bok om skolebøker og nasjonsbygging

Norge har alltid vært et innvandringsland: Knut Kjeldstadli samler innvandrernes livshistorier – før det er for sent

Hvordan innvandrere bygde opp Kongsberg: For nesten 400 år siden bodde det flere utlendinger i Kongsberg enn innfødte

Politisk korrekte svensker og islamofobe dansker?

Published on November 29, 2006 by lorenz Posted in bøker, Danmark, innvandring migrasjon, islam, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, Sverige, vi og de andre

Debattklimaet er annerledes, men svensker er ikke mindre skeptiske til innvandrere enn dansker. Forskjellene mellom Danmark og Sverige i innvandringsspørsmål er mindre enn en skulle tro, konkluderer Thomas Hylland Eriksen i Sydsvenskan der han anmelder en antologi som analyserer innvandringsdebattene i Danmark og Sverige.

Antologin heter Bortom stereotyperna? Invandrare och integration i Danmark och Sverige og er utgitt av Centrum för Danmarksstudier vid Universitetet i Lund. Flere antropologer er blant bidragsyterne. Et av bokas mål er å stimulere til en dansk-svensk diskusjon om minoritetsproblematikken.

Thomas Hylland Eriksen skriver:

Ett synsätt som har etsat sig fast i Sverige är att Danmark har infört en brutal assimilationspolitik där få kulturskillnader tolereras, danskheten värnas på paranoida vis, och där islam iscensätts som ett hot mot västerländsk civilisation i allmänhet och det danska samhället i synnerhet.

I dansk offentlighet betraktas Sverige gärna som ett land där ”politisk korrekthet” och statlig multikulturalism gör det omöjligt att diskutera de påstått enorma problem som orsakas av invandringen. I Danmark läggs skulden på ”de andra”; i Sverige är det ”vi själva” som har svikit när integrationen inte lyckas.

Mange bidrag i boka bekrefter inntrykket. Men likevel fins det overraskelser:

Boken saknar inte överraskningar. Till exempel visar Lisa Togeby att danska invandrare deltar mer i den lokala politiken än invandrare i Sverige (och Norge) och att opinionsundersökningar tyder på att svenskar i allmänhet inte är mindre skeptiska mot främmande folk än danskar. Det danska samhället är synbart splittrat i synen på invandring och integration medan en eventuell oenighet har svårare att komma upp till ytan i Sverige. Frågan är om detta är negativt eller positivt.

Forskjellene har altså mer med debattkulturen å gjøre:

Ekonomiskt, geografiskt, kulturellt och politiskt är kontrasten mellan Danmark och Sverige större än vad språk och fysisk belägenhet skulle tyda på. Medan dansk offentlighet sedan Holberg har varit präglad av en respektlös och ofta uppfriskande liberalitet, där satir gärna blandar sig med hånflabb, framstår svensk offentlighet som hövligare och mer konsensusorienterad.

>> les hele anmeldelsen i Sydsvenskan

>> Informasjon om boka på nettsiden til Centrum for Danmarksstudier

OPPDATERING: Anmeldelse av boka i Helsingborgs Dagblad (17.12.06)

SE OGSÅ:

Multikulturalisme i Skandinavia (Mens Sverige har akseptert dobbelt statsborgerskap, har Danmark innført aldersgrense på 24 år for familiegjenforening ved ekteskap. Birte Siim, professor ved Aalborg universitet, studerer de skandinaviske landenes ulike tilnærming til multikulturalisme og innvandring – Kilden, 30.5.06)

Thomas Hylland Eriksen: – Ingen tilfeldighet at karikaturstriden brøt ut i Danmark

Lojaliteten mot den svenska utopien består

Tvilsom “mangfoldsmobilisering” i Sverige?

Den vite mannens norm: Hur mordet på Fadime Sahindal debatterades i svensk offentlighet

Punkterer myten om Sverige som land, hvor integrationen fungerer

Utvandring: Somaliere vender ryggen til racisme og ledighed i Danmark og får job i England

Flere og flere dansker konverterer til Islam

Når prostituerte kommer selv til orde

Published on November 28, 2006 by lorenz Posted in bøker, kjønn, kropp, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, Sverige, vi og de andre

Det verste for prostituerte er ikke dårlig oppførsel fra sexkjøperne, men måten samfunnet behandler dem på. Dette mener feminist og antropolog Petra Östergren som er ute med en ny bok ”Porr, horor och feminister” som har skapt mye debatt i Sverige, melder Östgöta Correspondenten.

I denne boka kommer sexselgerne selv til orde – noe som er langt sjeldnere kost i Sverige enn i Norge, sa Östergren til Klassekampen.

I Östgöta Correspondenten leser vi:

En av de drygt tjugo prostituerade kvinnor, eller sexsäljare, som hon intervjuar i boken, Sanna 25 år, berättar att hon fått nog av ”feminister med fittor av guld”.

Efter en trasig uppväxt beskriver hon prostitutionen, den bekräftelse hon fick när hon sålde sex till gamla gubbar, som sin väg framåt i livet. I dag har hon slutat, hon har ett förhållande. Dessförinnan var henne största rädsla aldrig att bli slagen eller illa åtgången av sina gubbtorskar, det var att omgivningen skulle få veta.

– Jag har inte hört någon annan svensk studie som kommit fram till att det de prostituerade upplever som allra värst är hur samhället behandlar dem. Och det säger även de som slutat, de som inte mått bra av att sälja sex, säger Petra Östergren, som finner stöd i en kanadensisk undersökning.

– Medierna pratar om de prostituerade som icke-mänskliga varelser, som man får göra vad man vill med, vilket påverkar samhällssynen och hur torskarna behandlar dem.

Men avisas anmelder Erika Josefsson lurer på: Hvor representative er disse kvinnene som ble intervjuet?

>> les hele saken i Östgöta Correspondenten

Petra Östergren forklarer i Dagens Nyheter:

Jag menar att det bland annat är genom sexsäljares egna analyser och erfarenheter som det går att förstå prostitutionen och prostitutionsmotståndet. Jag anser också att det i en maktanalys är fundamentalt att fråga sig vilka röster som hörs och vilka som tystas. Vad säger det att senast sexsäljare själva kom till tals på DN:s kultursidor var 1977? Och att det då uppstod ett makalöst rabalder?

>> les hele saken i Dagens Nyheter

MER OM DEBATTEN

“Hycklande om prostitution” (Dagens Nyheter, 10.11.06)

Men låt fler kvinnor komma till tals (Svenska Dagbladet, 27.11.06)

Provocerande studie om prostitution (Hallandsposten, 28.11.06)

Petra Östergrens hjemmeside med flere tekster

SE OGSÅ:

Prostitusjon: “Moralske grenser er noe man må ha råd til å opprettholde”

Antropolog hjelper politiet til å forstå prostitusjon

Skal øke kunnskapen om russiske kvinner som selger sex i Norge

Thailendere velger selv prostitusjon

– Trenger nye perspektiver i prostitusjonsdebatten

Antropolog: Uten dress ingen makt

Published on November 24, 2006 by lorenz Posted in klasse, Kultur tradisjon kunnskap, økonomi, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Maktmennesker er del av en eksotisk subkultur. Charlotte Bik Bandlien, sosialantropolog og forbruksanalytiker i Bates United deler innsiktene sine med oss i Dagens Næringsliv. Dresspresset har aldri vært større for norske næringslivsledere, fordi det er i dressen makten ligger, mener hun og forklarer:

– Dressen har vært standarduniform for europeiske menn i mektige posisjoner i 150 år. Og jo nærmere pengene du kommer jo blankere blir den.

I ethvert miljø er det ørsmå detaljer som avslører om du hører til eller ikke, detaljer som er usynlige for uinnvidde. I finansmiljøene kan det bety noe om dressen er håndsydd fra Savile Row i London, om skjorten er kjøpt i Jermyn Street i samme by og om skoene er fra Church’s.

Men også hår, briller, dokumentmapper, telefoner, lommebøker, sko, mansjettknapper og belter er viktige markører. Det gjelder å velge de «riktige» symbolene:

Klokker som tydelig sier «sport» eller «penger» kan oppfattes som vulgært av enkelte. Kremeksempelet er Rolex, som for mange blir et for tydelig signal, mens andre igjen trenger nettopp det.

Det er stort sett gjennom studietiden på BI, NTH eller Norges Handelshøyskole og den aller første jobben en lærer denne kulturen, sier hun.

>> les hele saken i Dagens Næringsliv

SE OGSÅ:

Charlotte Bik Bandlien om Hagemøbler og elitenes smak

Charlotte Bik Bandlien om Retro som status

Charlotte Bik Bandlien og Jannicke Hjelmervik: Månedens antropologer juli og august

– Lite forskning på elitene

Den utbredte romantiseringen av Norges homogenitet

Published on November 24, 2006 by lorenz Posted in identitet etnisitet, innvandring migrasjon, nordmenn, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Den utbredte romantiseringen av Norges homogenitet gjør debatten om “hvem som er norsk” unødvendig vanskelig, mener sosialantropolog Long Litt Woon i en kommentar i Aftenposten. Debatten om Språkrådets definisjon av en nordmann har også med hudfarge (og dermed “rasetenkning”) å gjøre. Hun skriver:

Regjeringens “hvithet” ble kritisert da den kom til makten. Men ikke alle i Regjeringen heter Olsen eller Hanssen. Jeg tipper at det er flere innvandrere i familietreet til regjeringsmedlemmene. Den utbredte romantisering av Norges homogenitet gjør det vanskelig å se at gårsdagens svensker og spanjoler er blitt erstattet med dagens muslimer, født på Ullevål sykehus med en samosa i hånden og kanskje også med ski på beina. Gårsdagens innvandrere til Norge er over tid blitt “hvitere” og “norskere”.

Erfaringer fra norske bygder viser at man skal måtte bo der i generasjoner før man kan bli kvitt stempelet som innflytter. Kanskje er det det samme fenomenet vi ser på nasjonalt nivå når vi debatterer om hvem som er norsk.

Debatten har hittil satt søkelys på hvordan man kan bli norsk, ikke om man kan slutte å være det. Prinsesse Ragnhild i Brasil er fortsatt norsk. Ifølge ukebladene gjelder dette også hennes barn og barnebarn som ikke bor i Norge.

>> les hele saken i Aftenposten

SE OGSÅ:

Slapp av, vi venner oss til dem (I århundrer har utlendinger vandret inn i Norge. Vi har vent oss til dem alle sammen. Enten fordi de har blitt som oss, eller fordi vi slutter å legge merke til forskjellene – Ny Tid,30.8.03)

Også nordmenn er flerkulturelle (Ingen skal fortelle meg at en 70 år gammel fisker fra Berlevåg og en 25 år ung aksjemegler fra Aker Brygge fører det samme livet og har samme verdisyn og interesser og dermed felles kultur – egen tekst, 20.2.02)

Hva er Third Culture Kids? (De er unge og norske og har bodd flere år i utlandet. De har ofte mer til felles med innvandrerungdom enn med “monokulturelle” nordmenn. Hvorfor tenker vi bare på innvandrere når vi snakker om “flerkulturelle mennesker”? – egen tekst, 8.11.06)

“En pakistaner kan aldri kalle seg nordmann”: Rasetenkning i Språkrådet?

Språkrådet legger seg flat, antropologer er glade

Et flerkulturelt Bunads-Norge og norske stammeidentiteter

Den utbredte romantiseringen av Norges homogenitet gjør debatten om "hvem som er norsk" unødvendig vanskelig, mener sosialantropolog Long Litt Woon i en kommentar i Aftenposten. Debatten om Språkrådets definisjon av en nordmann har også med hudfarge (og dermed "rasetenkning") å…