vi og de andre | antropologi.info

Ny utgave av tidsskriftet ALBA: Finns det någon världskultur?

Published on February 14, 2005 by lorenz Posted in antropologi allment, globalisering transnajonalt, idrett, Kultur tradisjon kunnskap, Kunst og kultur, museum, musikk, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, tidsskrifter, vi og de andre

Alba er enda et interessant tidsskrift som legger ut artiklene i fulltekst. Idag ble den nye utgaven lansert. Hovedfokus rettes på spørsmålet om det fins noe som en verdenskultur. Anledningen er åpningen av Världskulturmuseet i Göteborg. Blant artiklene finner vi:

Håkan Thörn:I globaliseringens kölvatten
Kultur är inget som svävar fritt ovanför samhället, utan har starka kopplingar till kampen om makten över symboler, information och kunskap. >> les mer

Henning Eichberg: Höjdhoppets koloniala globalisering
När resande från Europa i början av 1900-talet kom till Rwanda, upptäckte de något besynnerligt. Här fanns grupper av höjdhoppare som hade kapacitet att bli olympiska mästare. Men de dök aldrig upp… >> les mer

Jan Ling: Musikens globala röst
Historien går igen. Det finns paralleller mellan wienerklassicismen och det vi idag kallar världsmusik. Det gäller sättet att lyssna, förutsättningarna de vuxit fram ur och inte minst den publik som tar musiken till sig. >> les mer

Christer Wigerfelt: Världskultur fångat av ett museum
Världskulturmuseet är vårt nyaste statliga museum. Hittar vi nycklarna till begreppet världskultur här? Intervju med Jette Sandahl. >> les mer

Håkan…

Vis billetten – du er på klassereise

Published on February 14, 2005 by lorenz Posted in bøker, innvandring migrasjon, klasse, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Aftenposten

Til uken kommer boken “Fornavnet mitt er Ronny” på norsk. Svenske Ronny Ambjörnsson forteller om reisen fra arbeiderklasse til professorat i idéhistorie. Han sammenligner reisen med en innvandrers følelse av å komme til et ukjent land. Den klassereisende er på fremmed grunn, får nytt hjem og nytt språk, men det gamle sitter alltid i. Det forsøker man å skjule.

Som “klassereiseforskeren” Marianne Gullestad sier: En klassereise handler om å reise seg fra en type miljø med visse koder over i et annet med andre koder. Emnet har lenge vært tabu, mener Gullestad. Antropologen er ivrig på telefonen: “Dette temaet er hot! Jeg er blitt nedringt de siste dagene.”

Heller enn å se på store kulturelle forskjeller, kan vi se på de små – og kanskje forstå innvandreres problemer. Blant dem gjør mange en motsatt reise. De kommer fra middelklassebakgrunn, men vasker, kjører taxi og kommer ikke inn i det de er utdannet til. >> les mer

MER OM GULLESTAD OG KLASSEREISER:
Marianne Gullestad: Det mangfoldige Norge – kronikk (Bergens Tidende, 22.10.98)
Marianne Gullestad: Om likhet og forskjell i det sivile samfunn (viten.com, 2001)

TIDLIGERE OMTALE:
Om klassereisens tokulturalitet og livet som akademiker

LENKER OPPDATERT 5.10.2022

Aftenposten

Til uken kommer boken "Fornavnet mitt er Ronny" på norsk. Svenske Ronny Ambjörnsson forteller om reisen fra arbeiderklasse til professorat i idéhistorie. Han sammenligner reisen med en innvandrers følelse av å komme til et ukjent land. Den klassereisende er på…

Sør-Varanger, Tyrkia og intrikate gave-regler

Published on February 11, 2005 by lorenz Posted in gaver gaveøkonomi, Kultur tradisjon kunnskap, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

NRK Finnmark

Ordføreren i Sør-Varanger ble pinlig berørt da hun ikke hadde noen skikkelig gave å gi sin tyrkiske kollega. Før hun gjør nye tabber på gave-fronten, bør hun låne øre til sosialantropolog Harald Skogseid. Han sier at det ifølge tyrkisk kultur er viktig at verten ødsler gaver og dermed også gjestfrihet over sine gjester. Derfor kan kaffekrus og vimpler fort bli svært pinlig. >> les mer

NRK Finnmark

Om klassereisens tokulturalitet og livet som akademiker

Published on February 9, 2005 by lorenz Posted in bøker, klasse, Kultur tradisjon kunnskap, livet, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Klassekampen

– I dag ender vi som var «flinkisene» opp med en strålende utdanning og halv stilling kanskje seks måneder av året. Mens «rampen» som ikke engang fikk jobb på Smelteren (geografi fra Odda) ender opp i oljen og jobber to uker på og tre av til syv hundre tusen i året, sier Ove Seljestad, som nylig utga boka «Blind», en bok som kan sier å omhandle klassereisen. Seljestad står fortsatt uten fullført doktorgrad, og uten den kan han bare glemme fast stilling i akademia.

– Jeg har kommet til at jeg er en slags hybrid, eller kreol, for å bruke et begrep fra Fløgstad. Kreolen er et begrep henta fra Louisiana som henspiller på en blanding av fransk og afroamerikansk kultur. Fløgstad bruker det til å snakke om en tokulturell kompetanse.

– For eksempel den til et arbeiderklassebarn som ender i akademia. Slik bruker jeg det. Jeg er en kreol som ikke tar verden for gitt. Som vet at ting kan være annerledes. Som vet at det finnes andre måter å se på verden. Jeg balanserer mellom disse to. Og i det ligger en evig form for fremmedartethet, eller kall det gjerne eksil. >> les mer (lenke oppdatert 5.10.22)

Klassekampen

- I dag ender vi som var «flinkisene» opp med en strålende utdanning og halv stilling kanskje seks måneder av året. Mens «rampen» som ikke engang fikk jobb på Smelteren (geografi fra Odda) ender opp i oljen og jobber to…

Varför uppfattas vissa individer och grupper som mer främmande än andra?

Published on February 9, 2005 by lorenz Posted in doktoravhandlinger, innvandring migrasjon, Kultur tradisjon kunnskap, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

forskning.se

Niclas Månsson vid institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet undersöker i sin avhandling de förutsättningar som krävs för att svara på frågan varför vissa individer och grupper framstår som mer främmande än andra. Han gör detta genom att studera den polske sociologen Zygmunt Baumans författarskap. Denne skriver mycket om ”främlingen” och avhandlingen är den första svenska studie som systematiskt går igenom hans författarskap.

— Min avhandling vänder sig till andra forskare som är intresserade av social marginalisering, som ju är ett samhällsproblem. När normer skapas, exempelvis inom skolan, skapar samtidigt bilden av det som inte är norm, säger Niclas Månsson. >> les mer

forskning.se