search expand

Vår evne til å forstå schizofreni – en filosof på feltarbeid

Tromsøflaket, UiTØ

Geir Lorem har skrevet en doktorgradsavhandling i medisinsk filosofi som omhandler vår evne til å forstå. Geir Lorem gjorde feltarbeid ved en psykiatrisk avdeling og skildrer i avhandlingen et forsøk på å forstå hvordan det er å leve med schizofreni. Han observerte pasienter og ansatte ved avdelingen og deltok aktivt i deres hverdag i atten måneder.

Feltarbeid er en utradisjonell forskningsmetode innen filosofi. Nytten av feltarbeid innen filosofifaget er at det tydeliggjør det man snakker om gjennom bruk av konkrete eksempler, forteller Lorem. Avhandlingen fremmer en kritikk av oss som har et utenfra perspektiv til denne sykdommen. Geir Lorem disputas i medisinsk filosofi finner sted 17. og 18. februar ved Universitetet i Tromsø. >> les mer

Tromsøflaket, UiTØ

Geir Lorem har skrevet en doktorgradsavhandling i medisinsk filosofi som omhandler vår evne til å forstå. Geir Lorem gjorde feltarbeid ved en psykiatrisk avdeling og skildrer i avhandlingen et forsøk på å forstå hvordan det er å leve med…

Read more

Levemåte viktigere enn etnisk bakgrunn

Aftenposten

Hvis vi ønsker å forstå familier og hvordan de reagerer på tiltak og forhold i samfunnet, er det nyttigere å vite hvordan de er organisert, enn hvor de kommer fra. Det mener statsviter Eero Olli som er i ferd med å fullføre doktoravhandlingen ved Universitetet i Bergen om husholdninger med chilensk, vietnamesisk og tamilsk bakgrunn. >> les mer

SE OGSÅ
Eero Olli’s hjemmeside med mange tekster om hans forskning

Aftenposten

Hvis vi ønsker å forstå familier og hvordan de reagerer på tiltak og forhold i samfunnet, er det nyttigere å vite hvordan de er organisert, enn hvor de kommer fra. Det mener statsviter Eero Olli som er i ferd med…

Read more

Varför uppfattas vissa individer och grupper som mer främmande än andra?

forskning.se

Niclas Månsson vid institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet undersöker i sin avhandling de förutsättningar som krävs för att svara på frågan varför vissa individer och grupper framstår som mer främmande än andra. Han gör detta genom att studera den polske sociologen Zygmunt Baumans författarskap. Denne skriver mycket om ”främlingen” och avhandlingen är den första svenska studie som systematiskt går igenom hans författarskap.

— Min avhandling vänder sig till andra forskare som är intresserade av social marginalisering, som ju är ett samhällsproblem. När normer skapas, exempelvis inom skolan, skapar samtidigt bilden av det som inte är norm, säger Niclas Månsson. >> les mer

forskning.se

Niclas Månsson vid institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet undersöker i sin avhandling de förutsättningar som krävs för att svara på frågan varför vissa individer och grupper framstår som mer främmande än andra. Han gör detta genom att studera den…

Read more

Forskare tar död på myten om den korta “prattiden” med barnen

Södra Dalarnes Tidning

Socialantroplogen och doktoranden Åsa Bartholdsson, Högskolan Dalarna, har tagit reda på hur det egentligen förhåller sig med den utbredda ”sanningen” att vi bara pratar med våra barn några minuter om dagen. Den “forskning” eller de “undersökningar” som alla hänvisar till finns inte. Prat-tids-myten används för att förstärka “större sanningar” om dåliga och stressade föräldrar, som i sin tur säger något om hela samhällets förfall. >> les mer

Södra Dalarnes Tidning

Socialantroplogen och doktoranden Åsa Bartholdsson, Högskolan Dalarna, har tagit reda på hur det egentligen förhåller sig med den utbredda ”sanningen” att vi bara pratar med våra barn några minuter om dagen. Den "forskning" eller de "undersökningar" som alla…

Read more

Begravningskapellet – ett neutralt rum för avsked i ett mångkulturellt samhälle

forskning.se / Uppsala universitet

Begravningskapellet var förr en utlokaliserad byggnad för kyrkligt avsked, idag är det också ett neutralt rum för avsked i ett mångkulturellt samhälle. Emilie Karlsmos avhandling beskriver begravningskapellens arkitektur och konstnärliga utsmyckning och ett samhälle i förändring.

— I takt med att alltfler lämnar kyrkan och samhället blir alltmer mångkulturellt blir det viktigare med alternativa platser för begravningsceremonier, säger Emilie Karlsmo. >> les mer

forskning.se / Uppsala universitet

Begravningskapellet var förr en utlokaliserad byggnad för kyrkligt avsked, idag är det också ett neutralt rum för avsked i ett mångkulturellt samhälle. Emilie Karlsmos avhandling beskriver begravningskapellens arkitektur och konstnärliga utsmyckning och ett samhälle i förändring.

— I…

Read more