search expand

Hylland Eriksen om fugleinfluensaen og globaliserte risker

I sin faste spalte i Sydsvenskan skriver Thomas Hylland Eriksen om forandringen av det vi legger i ordet globalisering. På 90-tallet var internett og den frie informasjonsflyten globaliseringens viktigste symboler. Så kom 11.september “og plutselig er globalisering blitt noe farlig og truende”, skriver han i en overraskende dyster kronikk:

“Det fria flödet av varor och information visade sig vara en trojansk häst som dolde ett lika fritt flöde av vapen och hatiska idéer. De främsta symbolerna för globaliseringen efter den 11 september har kanske varit aids, internationell terrorism och virusepidemier. Nu står fågelinfluensan på dagordningen.

(…)

Globaliseringens största problem blir därmed uppenbart: den är anarkistisk, utan styrning. Rädslan för fågelinfluensan ingår därmed i ett globalt samtal om sårbarhet. Det är inte brist på frihet och rörelse i vår värld. Det som saknas är trygghet och förutsägbarhet.

(…)

Tron på det rationella, välorganiserade, kontrollerade samhället har torpederats av globaliseringen, och det finns ingen väg tillbaka.

>> les hele saken

SE OGSÅ:
Thomas Hylland Eriksen: Risking security. Paradoxes of social cohesion (Inaugural lecture, Vrije Universiteit Amsterdam)

I sin faste spalte i Sydsvenskan skriver Thomas Hylland Eriksen om forandringen av det vi legger i ordet globalisering. På 90-tallet var internett og den frie informasjonsflyten globaliseringens viktigste symboler. Så kom 11.september "og plutselig er globalisering blitt noe farlig…

Read more

Individets rolle i antropologien – ny bok av Vincent Crapanzano

Vincent Crapanzano ble kjent med den eksperimentelle boka Tuhami som består av en portrett av en marokkaner. Crapanzano er ingen venn av generaliseringer som tidligere har vært vanlig i antropologien. Karl Steinick i Svenska Dagbladet omtaler Crapanzanos nye bok:

Individen och det individuella har alltid varit besvärande för antropologin, slår Vincent Crapanzano fast i sin senaste bok, Imaginative Horizons (University of Chicago Press, 260 s). Detta har sin grund i att antropologerna sökt efter gemensamma beteenden och sedvänjor hos de grupper man har studerat. Det avvikande har däremot blivit problematiskt och sorterats bort.

Boka “Imaginative Horizons” bygger på en serie foredrag som Crapanzano har holdt i Tyskland:

Författaren är en berättare som utifrån korta textsnuttar av det mest skiftande slag eller egna erfarenheter försöker skildra hur mänskliga föreställningsvärldar konstrueras och brukas, individuellt och kollektivt. Ett nyckelbegrepp är det imaginative som titeln talar om och det bör förstås inte som främst syftande på fantasi i mer fritt utsvävande form utan som en förmåga att skapa föreställningar, allt från personliga tankemönster till mer generella världsbilder.

(…)

För antropologen infinner sig frågan om hur långt det går att förstå andras föreställningsvärldar och vad identitet egentligen innebär. Crapanzano beskriver sin studie som ett experiment och han ser det som ett sätt att dra in den oftast frånvarande antropologen i skildringen. Mötet med de främmande kulturerna är i grunden trots allt personligt, det sker mellan individer, och därför bör detta avspegla sig i det etnografiska skrivandet. Också det som inte går att tolka in i ett bestämt mönster måste få komma fram.

>> les mer i Svenska Dagbladet

Vincent Crapanzano ble kjent med den eksperimentelle boka Tuhami som består av en portrett av en marokkaner. Crapanzano er ingen venn av generaliseringer som tidligere har vært vanlig i antropologien. Karl Steinick i Svenska Dagbladet omtaler Crapanzanos nye bok:

Individen och…

Read more

Thomas Hylland Eriksen om att våga säga ifrån

Sydsvenskan

Nederst på dataskärmen har jag fäst en post-it-lapp där det står skrivet med svart tusch: –”INTE GLÖMMA ATT SÄGA NEJ”. Jag tror det var historikern Francis Sejersted som gav mig idén. Det är nämligen alltför lätt att glömma att man får säga nej.

Det finns tre sorters systemkritiska ”nej”. Det revolutionära nejet går ut på att bjuda övermakten motstånd tills den helt bryter samman så att den rådande praxisen kan ersättas med något mer humant. Det defensiva nejet handlar om att skydda sig mot övergrepp och att bevara status quo. Det subversiva nejet handlar inte om något av detta utan om att räcka lång näsa åt makthavarna tills de avslöjar sig som komiska papperstigrar.

Det subversiva nejet förekommer sällan i det lydiga Norge, men det är inte desto mindre fullt möjligt. Till exempel när en gäst i en tv-studio oförväget låter tobakspaketet sticka upp ur fickan eller när en professor röker på sitt kontor så märkbart att hans kollegor hävdar att de kan lukta när han är inne. Någon av dem tror till och med att när han har en post-it-lapp på datorskärmen där det står -”INTE GLÖMMA ATT SÄGA NEJ”, så är den menad som en påminnelse om att han inte ska glömma att säga nej till rök-lagen. >> les mer

Sydsvenskan

Nederst på dataskärmen har jag fäst en post-it-lapp där det står skrivet med svart tusch: –”INTE GLÖMMA ATT SÄGA NEJ”. Jag tror det var historikern Francis Sejersted som gav mig idén. Det är nämligen alltför lätt att glömma att…

Read more

– Individualismen grunden för islams problem

Anne Sofie Roald (docent i religionshistoria vid IMER, Malmö Högskola) och Aje Carlbom (fil dr i antropologi vid Lunds Universitet)

Införandet av sekulära institutioner har skapat ett auktoritetsvakuum inom islam. Precis som inom protestantismen har varje troende blivit sin egen privata uttolkare av religionen. Detta har skapat ett identitetsproblem som islamistiska ledare utnyttjar. >> les mer

Anne Sofie Roald (docent i religionshistoria vid IMER, Malmö Högskola) och Aje Carlbom (fil dr i antropologi vid Lunds Universitet)

Införandet av sekulära institutioner har skapat ett auktoritetsvakuum inom islam. Precis som inom protestantismen har varje troende blivit sin egen privata…

Read more

Familien står stærkere i danskernes liv end i flere årtier

Berlingske Tidende

Familien står stærkere i danskernes liv end i flere årtier, og vi er parate til at gøre alt, hvad vi kan, for at hjælpe vores svage familiemedlemmer. Det fremgår af en ny, stor undersøgelse fra Ældre Sagen. Den gør op med myten om, at danskere med et stresset, travlt arbejds- og fritidsliv mangler overskud til at hjælpe ældre, svage familiemedlemmer og i stedet overlader opgaven til det offentlige.

»Vi vil meget gerne hjælpe vores ældre familiemedlemmer, der har det svært. For mange er det en personlig glæde at kunne hjælpe pårørende. Vi vil være sammen med familien og har tillid til den som kernen i vores liv. Det passer ikke, at vi hytter vores eget skind og har nok i os selv,« siger antropolog Marie Lilja Jensen, som har været med til at lave undersøgelen. >> les mer

SE OGSÅ:
Marie Lilja Jensen: At skynde sig langsomt. Hjemmehjælpere mellem kvalitet og travlhed

Berlingske Tidende

Familien står stærkere i danskernes liv end i flere årtier, og vi er parate til at gøre alt, hvad vi kan, for at hjælpe vores svage familiemedlemmer. Det fremgår af en ny, stor undersøgelse fra Ældre Sagen. Den gør…

Read more