search expand

Bör vi utgå från att människor är egoister?

forskning.se

Antagandet att människan i grunden är en kalkylerande materialistisk egoist – den s k Economic Man – har länge haft en nyckelposition inom den samhällsvetenskapliga teori som förklarar mänskligt handlande i termer av rationella val. Men mycket kritik har också riktats mot denna bild av människans natur. Lina Erikssons avhandling är en undersökning av möjligheterna att faktiskt överge antagandet. Den analyserar hur teorin om rationella val förutsätter ett antagande om vad som driver mänskligt handlande, och studerar konsekvenserna av att utgå från att människan drivs av annat än materiellt egenintresse. >> les mer

forskning.se

Antagandet att människan i grunden är en kalkylerande materialistisk egoist – den s k Economic Man – har länge haft en nyckelposition inom den samhällsvetenskapliga teori som förklarar mänskligt handlande i termer av rationella val. Men mycket kritik har också…

Read more

Vi är släkt när vi känner för det

Dagens Nyheter

I Sverige har vi sedan århundraden levt i små familjer. Släkten träffar vi mest vid festliga tillfällen. Vi har många fler släktingar i livet än tidigare generationer. Vi använder släkten för att få umgänge, beröm och uppmärksamhet. Släkten är inte särskilt betydelsefull i den svenska kulturen, enligt etnologen Åke Daun.

Enligt socialantropologen Ann-Kristin Ekman vid Högskolan Dalarna har släkten olika stor betydelse i olika samhällssfärer. Släktens betydelse tycks öka med åldern.

– Vid arv har blodsbanden en juridisk och ekonomisk betydelse. I sociala sammanhang har vi en annan valfrihet, vi kan säga “du, vi är faktiskt släkt” när det passar oss. Ann-Kristin Ekman har gjort studier i Norrlands inland och Bergs­lagen och fann att det kan vara situationen som avgör när vi talar om “släkt”, “vänner” eller “arbetskamrater”. >> les mer

Dagens Nyheter

I Sverige har vi sedan århundraden levt i små familjer. Släkten träffar vi mest vid festliga tillfällen. Vi har många fler släktingar i livet än tidigare generationer. Vi använder släkten för att få umgänge, beröm och uppmärksamhet. Släkten är…

Read more

Blir en människa lyckligare av att ta ansvar för sin nästa?

ST Press

Blir en människa lyckligare av att ta ansvar för sin nästa? Vad vågar jag riskera för att bidra till en bättre värld? Harvardprofessorn Brian Palmer har engagerat amerikanska studenter med kurser om solidaritet och civilkurage. Han är socialantropolog och religionsvetare. Fältstudier under flera år i Sverige har bidragit till hans livsval att flytta hit.

Brian Palmers avhandling är en etnologisk studie av engagerade svenskar som försvarar välfärdssamhället av skandinavisk modell: debattörer, gräsrotsaktivister och officiella företrädare som Barnombudsmannen. Titeln är »Wolves at the Door: Existential Solidarity in a Globalizing Sweden«. >> les mer

SE OGSÅ:
Kort presentasjon og linker til artikler om og av Brian Palmer (Lärarhögskolan i Stockholm)

ST Press

Blir en människa lyckligare av att ta ansvar för sin nästa? Vad vågar jag riskera för att bidra till en bättre värld? Harvardprofessorn Brian Palmer har engagerat amerikanska studenter med kurser om solidaritet och civilkurage. Han är socialantropolog och…

Read more

Hundre år siden antropologen Gregory Bateson ble født

Thomas Hylland Eriksen, Morgenbladet

Batesons verdensbilde tilsier at det eneste som finnes er relasjoner og prosesser. Hvor mange fingre har jeg på venstre hånd? Det opplagte svaret er fem, men Bateson sier nei: du har fire relasjoner mellom fingre. Det eneste som finnes er forskjeller, og informasjon definerer Bateson som forskjeller som gjør en forskjell (“differences that make a difference”) >> les mer

SE OGSÅ:
Side om Gregory Bateson av Alexandru Anton-Luca, Indiana University

Thomas Hylland Eriksen, Morgenbladet

Batesons verdensbilde tilsier at det eneste som finnes er relasjoner og prosesser. Hvor mange fingre har jeg på venstre hånd? Det opplagte svaret er fem, men Bateson sier nei: du har fire relasjoner mellom fingre. Det eneste…

Read more

Hvor mye samhold trenger et samfunn? Tyskland etter drapet på Van Gogh

En artikkel jeg skrev for avisa Utrop

Nylig fikk jeg en telefon fra Tyskland. – Nå er det slutt med det flerkulturelle samfunn, sa hun. – Drømmen om det fargerike fellesskapet er brast. Jeg måpte og skjønte ingenting. Så startet jeg nettleseren og klikket meg inn på tyske aviser. Etterhvert skjønte jeg mer. Drapet på filmmakeren i Holland har utløst en hysterisk debatt der politikere og lederskribenter gikk ut og sa at nå er slutt på toleransen. Og alle har begynt å bruke to nye ord: “ledende kultur” og “parallelsamfunn”.

At ordet Leitkultur (ledende kultur)- dette allerede tidligere mye utskjelte ord ble hentet fram igjen, sier litt om forholdene i Tyskland der tysk nasjonalisme og patriotisme er blitt stuerene.

Årsakene til segregeringen blir ikke diskutert. Heller ikke blir det debattert om det i det hele tatt er skadelig for samfunnet at det eksisterer parallelsamfunn. Eller under hvilke omstendigheter de kan være skadelige.

Problemet er ikke islam selv, men den økende fundamentalismen – både i kristendommen og islam og ellers i politikken.

>> les mer

En artikkel jeg skrev for avisa Utrop

Nylig fikk jeg en telefon fra Tyskland. - Nå er det slutt med det flerkulturelle samfunn, sa hun. - Drømmen om det fargerike fellesskapet er brast. Jeg måpte og skjønte ingenting. Så startet jeg…

Read more