sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Politisk korrekte svensker og islamofobe dansker?

Published on November 29, 2006 by lorenz Posted in bøker, Danmark, innvandring migrasjon, islam, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, Sverige, vi og de andre

Debattklimaet er annerledes, men svensker er ikke mindre skeptiske til innvandrere enn dansker. Forskjellene mellom Danmark og Sverige i innvandringsspørsmål er mindre enn en skulle tro, konkluderer Thomas Hylland Eriksen i Sydsvenskan der han anmelder en antologi som analyserer innvandringsdebattene i Danmark og Sverige.

Antologin heter Bortom stereotyperna? Invandrare och integration i Danmark och Sverige og er utgitt av Centrum för Danmarksstudier vid Universitetet i Lund. Flere antropologer er blant bidragsyterne. Et av bokas mål er å stimulere til en dansk-svensk diskusjon om minoritetsproblematikken.

Thomas Hylland Eriksen skriver:

Ett synsätt som har etsat sig fast i Sverige är att Danmark har infört en brutal assimilationspolitik där få kulturskillnader tolereras, danskheten värnas på paranoida vis, och där islam iscensätts som ett hot mot västerländsk civilisation i allmänhet och det danska samhället i synnerhet.

I dansk offentlighet betraktas Sverige gärna som ett land där ”politisk korrekthet” och statlig multikulturalism gör det omöjligt att diskutera de påstått enorma problem som orsakas av invandringen. I Danmark läggs skulden på ”de andra”; i Sverige är det ”vi själva” som har svikit när integrationen inte lyckas.

Mange bidrag i boka bekrefter inntrykket. Men likevel fins det overraskelser:

Boken saknar inte överraskningar. Till exempel visar Lisa Togeby att danska invandrare deltar mer i den lokala politiken än invandrare i Sverige (och Norge) och att opinionsundersökningar tyder på att svenskar i allmänhet inte är mindre skeptiska mot främmande folk än danskar. Det danska samhället är synbart splittrat i synen på invandring och integration medan en eventuell oenighet har svårare att komma upp till ytan i Sverige. Frågan är om detta är negativt eller positivt.

Forskjellene har altså mer med debattkulturen å gjøre:

Ekonomiskt, geografiskt, kulturellt och politiskt är kontrasten mellan Danmark och Sverige större än vad språk och fysisk belägenhet skulle tyda på. Medan dansk offentlighet sedan Holberg har varit präglad av en respektlös och ofta uppfriskande liberalitet, där satir gärna blandar sig med hånflabb, framstår svensk offentlighet som hövligare och mer konsensusorienterad.

>> les hele anmeldelsen i Sydsvenskan

>> Informasjon om boka på nettsiden til Centrum for Danmarksstudier

OPPDATERING: Anmeldelse av boka i Helsingborgs Dagblad (17.12.06)

SE OGSÅ:

Multikulturalisme i Skandinavia (Mens Sverige har akseptert dobbelt statsborgerskap, har Danmark innført aldersgrense på 24 år for familiegjenforening ved ekteskap. Birte Siim, professor ved Aalborg universitet, studerer de skandinaviske landenes ulike tilnærming til multikulturalisme og innvandring – Kilden, 30.5.06)

Thomas Hylland Eriksen: – Ingen tilfeldighet at karikaturstriden brøt ut i Danmark

Lojaliteten mot den svenska utopien består

Tvilsom “mangfoldsmobilisering” i Sverige?

Den vite mannens norm: Hur mordet på Fadime Sahindal debatterades i svensk offentlighet

Punkterer myten om Sverige som land, hvor integrationen fungerer

Utvandring: Somaliere vender ryggen til racisme og ledighed i Danmark og får job i England

Flere og flere dansker konverterer til Islam

Kunsten å skrive en pressemelding

Published on November 29, 2006 by lorenz Posted in doktoravhandlinger, formidling, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Jeg kan godt tenke meg at Anders Nordin har skrevet en spennende doktoravhandling i sosialantropologi etter å ha vært på feltarbeid i Himalaya. Men pressemeldingen vil neppe føre til at mange journalistene vil ta telefonen og ringe doktoranden ved Göteborgs universitet:

Forskningens utgångspunkt är kognitiv och selektionistisk i betydelsen att psykologisk färdighet sätter spår i spridning och kommunikationen av kulturella fenomen som pilgrimsfärder.
(…)
I avhandlingens slutsatser konstateras att pilgrimsfärder, trots samtida analytiska synsätt, har allmängiltiga särdrag. Studien slår fast att pilgrimers uppfattningar på ett systematiskt vis genomsyras av ”kontraintuitiva” idéer om gudomliga aktörer.

>> les hele pressemeldingen (klikk også på pdf’en – abstract som er knapt lesbar!)

Når prostituerte kommer selv til orde

Published on November 28, 2006 by lorenz Posted in bøker, kjønn, kropp, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, Sverige, vi og de andre

Det verste for prostituerte er ikke dårlig oppførsel fra sexkjøperne, men måten samfunnet behandler dem på. Dette mener feminist og antropolog Petra Östergren som er ute med en ny bok ”Porr, horor och feminister” som har skapt mye debatt i Sverige, melder Östgöta Correspondenten.

I denne boka kommer sexselgerne selv til orde – noe som er langt sjeldnere kost i Sverige enn i Norge, sa Östergren til Klassekampen.

I Östgöta Correspondenten leser vi:

En av de drygt tjugo prostituerade kvinnor, eller sexsäljare, som hon intervjuar i boken, Sanna 25 år, berättar att hon fått nog av ”feminister med fittor av guld”.

Efter en trasig uppväxt beskriver hon prostitutionen, den bekräftelse hon fick när hon sålde sex till gamla gubbar, som sin väg framåt i livet. I dag har hon slutat, hon har ett förhållande. Dessförinnan var henne största rädsla aldrig att bli slagen eller illa åtgången av sina gubbtorskar, det var att omgivningen skulle få veta.

– Jag har inte hört någon annan svensk studie som kommit fram till att det de prostituerade upplever som allra värst är hur samhället behandlar dem. Och det säger även de som slutat, de som inte mått bra av att sälja sex, säger Petra Östergren, som finner stöd i en kanadensisk undersökning.

– Medierna pratar om de prostituerade som icke-mänskliga varelser, som man får göra vad man vill med, vilket påverkar samhällssynen och hur torskarna behandlar dem.

Men avisas anmelder Erika Josefsson lurer på: Hvor representative er disse kvinnene som ble intervjuet?

>> les hele saken i Östgöta Correspondenten

Petra Östergren forklarer i Dagens Nyheter:

Jag menar att det bland annat är genom sexsäljares egna analyser och erfarenheter som det går att förstå prostitutionen och prostitutionsmotståndet. Jag anser också att det i en maktanalys är fundamentalt att fråga sig vilka röster som hörs och vilka som tystas. Vad säger det att senast sexsäljare själva kom till tals på DN:s kultursidor var 1977? Och att det då uppstod ett makalöst rabalder?

>> les hele saken i Dagens Nyheter

MER OM DEBATTEN

“Hycklande om prostitution” (Dagens Nyheter, 10.11.06)

Men låt fler kvinnor komma till tals (Svenska Dagbladet, 27.11.06)

Provocerande studie om prostitution (Hallandsposten, 28.11.06)

Petra Östergrens hjemmeside med flere tekster

SE OGSÅ:

Prostitusjon: “Moralske grenser er noe man må ha råd til å opprettholde”

Antropolog hjelper politiet til å forstå prostitusjon

Skal øke kunnskapen om russiske kvinner som selger sex i Norge

Thailendere velger selv prostitusjon

– Trenger nye perspektiver i prostitusjonsdebatten

Mindre antropologi i Tromsø (oppdatert med offisiell uttalelse)

Published on November 27, 2006 by lorenz Posted in forskning(spolitikk) akademia, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, utdanning

“Universitetsstyret kuttet to studieretninger innen henholdsvis sosialantropologi og arkeologi”, melder Tromsøflaket. Det står dessverre ikke noe nærmere der. Generelt, så ønsker både Universitetsstyret og administrasjonen å redusere antall emner, studieretninger og programmer. Det kom fram både i strategidebatten og diskusjonen om den totale studieprogramporteføljen ved universitetet. >> les hele saken i Tromsøflaket

OPPDATERING (27.11.06 kl 12)
Jeg fikk vite at styret har bestemt å legge ned studieretningen “visuell antropologi” på masterprogrammet i sosialantropologi. Men fakultetet viderefører fortsatt den internasjonale mastergraden i visual anthropology.

OPPDATERING 2 (27.11. kl 18). Har fått svar fra Mayvi B. Johansen, kontorsjef ved Institutt for sosialantropologi ved UiTø:

Isa (Institutt for sosialantropologi) hadde et studietilbud med “Master i sosialantropologi med fordypning i visuell antropologi” som var satt sammen av kurser fra det ordinære masterprogrammet i sosialantropologi og fra den internasjonale mastergraden: Master i Visual Cultural Studies, som tilbys av en underavdeling her hos oss og som står for filmtilbudet.

“Master i sosialantropologi med fordypning i visuell antropologi” ble nedlagt grunnet at kombinasjonen av kurser fra de to programmene var vanskelig og koordinere og at arbeidsbelastningen for studentene ble for stor.

Fortsatt kan studenter søke opptak på det ordinære masterprogrammet i sos.ant eller de kan velge å søke opptak på den internasjonale masteren ved Visuelle kulturstudier dersom de er interessert i filmutdanning. Det er mye god antropologi i VKS’s mastetilbud. Alle forelesere er blant annet antropologer, slik at vi ser ikke dette som at noe er gått tapt ved å legge ned fordypningsvarianten. Det har kun vært én student som har tatt dette studiet etter innføringen av mastergrader, dette indikere vel at etterspørselen etter visuell antropologi dekkes gjennom VKS ordinære mastertilbud.

SE OGSÅ:

– Sosialantropologistudenter trives best i Tromsø

Universitetet forgubbes, studieplasser kuttes, stipendiatstillingene halveres

Sosialantropologi fjernes ikke fra læreplanen i den videregående skole

For mer realfag og mindre sosialantropologi?

"Universitetsstyret kuttet to studieretninger innen henholdsvis sosialantropologi og arkeologi", melder Tromsøflaket. Det står dessverre ikke noe nærmere der. Generelt, så ønsker både Universitetsstyret og administrasjonen å redusere antall emner, studieretninger og programmer. Det kom fram både i strategidebatten og diskusjonen…

Antropolog: Uten dress ingen makt

Published on November 24, 2006 by lorenz Posted in klasse, Kultur tradisjon kunnskap, økonomi, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark, vi og de andre

Maktmennesker er del av en eksotisk subkultur. Charlotte Bik Bandlien, sosialantropolog og forbruksanalytiker i Bates United deler innsiktene sine med oss i Dagens Næringsliv. Dresspresset har aldri vært større for norske næringslivsledere, fordi det er i dressen makten ligger, mener hun og forklarer:

– Dressen har vært standarduniform for europeiske menn i mektige posisjoner i 150 år. Og jo nærmere pengene du kommer jo blankere blir den.

I ethvert miljø er det ørsmå detaljer som avslører om du hører til eller ikke, detaljer som er usynlige for uinnvidde. I finansmiljøene kan det bety noe om dressen er håndsydd fra Savile Row i London, om skjorten er kjøpt i Jermyn Street i samme by og om skoene er fra Church’s.

Men også hår, briller, dokumentmapper, telefoner, lommebøker, sko, mansjettknapper og belter er viktige markører. Det gjelder å velge de «riktige» symbolene:

Klokker som tydelig sier «sport» eller «penger» kan oppfattes som vulgært av enkelte. Kremeksempelet er Rolex, som for mange blir et for tydelig signal, mens andre igjen trenger nettopp det.

Det er stort sett gjennom studietiden på BI, NTH eller Norges Handelshøyskole og den aller første jobben en lærer denne kulturen, sier hun.

>> les hele saken i Dagens Næringsliv

SE OGSÅ:

Charlotte Bik Bandlien om Hagemøbler og elitenes smak

Charlotte Bik Bandlien om Retro som status

Charlotte Bik Bandlien og Jannicke Hjelmervik: Månedens antropologer juli og august

– Lite forskning på elitene