Anita Goldman anmelder boka I varje trumslag Jordens puls av kulturantropologen Mikael Kurkiala. Den handler blant annet om den svenske debatten om Fadima-drapet. Goldmann skriver begeisteret om Kurkialas bok:
Den som skiljer sig från den vite mannens norm (som kvinna, icke-europé etcetera) har utsatts för förakt och förtryck och har då haft att välja mellan att hävda den egna särarten och att förneka själva existensen av skillnader. Det senare har kommit att uppfattas som ett radikalt och de som vågar uttrycka ett annat synsätt som reaktionära. Författaren gör med denna utgångspunkt en djupanalys av hur mordet på Fadime Sahindal debatterades i svensk offentlighet.
(…)
I boken blandas skarpt akademiskt analytiska texter med innerligt personliga och poetiska, en kombination vi är ovana vid i svensk sakprosa, men som jag ofta funnit – och inspirerats av – i amerikansk.
Antropologen tar også et krtitisk oppgjør med (post-)modernismen:
Det moderna projektet handlar om att ta kontroll över naturen och det har resulterat i en människosyn enligt vilken vi finner det närmast oacceptabelt att vi själva inte skulle ha kontroll. Detta tänkande menar Kurkiala, “är en logisk förlängning av den nu månghundraåriga ambitionen att förjaga eller härska över det som vi känner oss hotade av. Det måste vara “vilden”, naturen, kroppen eller könet. I grunden är alltså detta tänkande besläktat med det koloniala.”
Anita Goldman anmelder boka I varje trumslag Jordens puls av kulturantropologen Mikael Kurkiala. Den handler blant annet om den svenske debatten om Fadima-drapet. Goldmann skriver begeisteret om Kurkialas bok:
Den som skiljer sig från den vite mannens norm (som kvinna, icke-europé…