lorenz | antropologi.info | Page 620 of 695

Medisinsk antropolog: Det sjuka äventyret säljer bra

Published on October 25, 2004 by lorenz Posted in medisin og helse, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog, Svenska Dagbladet

Under senare år har böcker som berättar om människors upplevelser av sjukdom blivit bästsäljare. Frågorna som ställs handlar om allt från de myter, attityder och antaganden som ligger bakom hur vi i västvärlden tänker och handlar i samband med sjukdom till en diskussion av samtida praktik inom medicinsk verksamhet. De så kallade patografierna kan därutöver tjäna som kunskapskällor för forskare och läkare.

En återkommande struktur i många av patografierna är det antropologerna kallar för rite de passage, övergångsritualer mellan ett socialt tillstånd till ett annat. Det kan i begreppets grundbetydelse gälla övergången mellan barndom och vuxenvärld, mellan ogift och hustru, barnlös och mor etcetera. Övergångsritualer finns med när en frisk person lämnar sitt friska liv och övergår till ett liv som sjuk, som patient.

Patografier som vår samtid förser det medicinska etablissemanget med bör tas på allvar och berika den bild som varje sådan berättelse ger av sjukdom som en del av livet. >> les mer

SE OGSÅ
Lisbeth Sachs: Immunsystemet en fråga om själens hälsa (SvD)
Lisbeth Sachs: Lidandet har blivit en global handelsvara (SvD)
Kommunikasjon mellom lege og passient: Når livet blir til en defekt kroppsdel (Apollon, UiO)

Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog, Svenska Dagbladet

Hylland Eriksens Rötter och fötter: Djärva tankesprång kring grupp och identitet

Published on October 25, 2004 by lorenz Posted in bøker, Kultur tradisjon kunnskap, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Svenska Dagbladet

Hylland Eriksen har en sprittande intellektuell vighet och ett skarpt öga för paralleller. Således noterar han att människor grupperar sig likadant oavsett vad de samlas kring. Under tryck utifrån tonas gränserna inåt ner och förstärks utåt. Rökares gruppgemenskap inför hot om förbud fungerar enligt samma psykologi som när muslimer blir först och främst muslimer.

Författaren kastar sig djärvt mellan associationerna. Det är vitaliserande men ger också en känsla av bristande struktur, yvighet och upprepningar. Just när man tror sig kunna andas ut över det rätta svaret sticker han av på ett nytt spår och ifrågasätter det förbehåll som nyss verkade så intelligent.

Att gruppgemenskap, etno-vurm och identitetspolitik haft sådan vind i seglen det senaste dryga decenniet ser han som en motreaktion på otryggheten som följde när den ekonomiska liberalismen gick segrande över världen. Trygghet är för människan ett lika basalt behov som mat och dryck, menar han, och nyliberalismen står likgiltig inför människans behov av trygghet. >> les mer

TIDLIGERE OMTALE
Aftenpostens anmeldelse av boka

Svenska Dagbladet

Hon bestämmer var skåpet ska stå

Published on October 25, 2004 by lorenz Posted in kjønn, sosialantropologi i Norge, Sverige og Danmark

Aftonbladet

Kvinnor vill ha stora kök, ljusa rum och en vettig planlösning, visar en ny undersökning. Män jagar bredband och tycker badkar är mindre viktigt. Kvinnor har för det mesta fler och tydligare åsikter om boendet än män.

Fanny Ambjörnsson, socialantropolog, tror att det handlar om förväntningar och typiska könsrollsmönster.
– En tjej som inte bryr sig om hemmet betraktas inte som riktigt normal. Därför är det kanske svårare för tjejer att direkt fråga om garage och bredband, säger hon. >> les mer

Aftonbladet

Fanny Ambjörnsson, socialantropolog, tror…

Identity Issues in Mongolia – or The Meaning of Surnames

Published on October 23, 2004 by lorenz Posted in anthropology in the news, Asia, culture traditions, language

Los Angeles Times / Yahoo

ULAN BATOR, Mongolia — School principal Baast chose the name “Nomad” in keeping with his wandering spirit. Defense Minister Gurragchaa — the only Mongolian to venture into space — settled on “Cosmos.” And anthropology student Vanchigdash picked the Mongolian word for wisdom. “It makes me feel rather wise,” he said. “I’m very proud of my new name.”

Mongolians, long used to using only first names, are reshaping their identities under a government-led initiative to add surnames. First names worked reasonably well in an isolated, nomadic culture. But officials say surnames are now needed to avoid confusion in a more modern society, to help uncover long-buried roots as people delve into their clan histories and to prevent the inbreeding that occurs when you’re not sure to whom you’re related.

Choosing second names — including the mad dash to name themselves after Genghis — is also helping Mongolians reconnect with their history and rekindle national pride after decades of relative isolation. “A man who doesn’t know his ancestors is like a monk lost in the woods” is a popular proverb here. >> continue

Los Angeles Times / Yahoo

ULAN BATOR, Mongolia — School principal Baast chose the name "Nomad" in keeping with his wandering spirit. Defense Minister Gurragchaa — the only Mongolian to venture into space — settled on "Cosmos." And anthropology student Vanchigdash…

Feldarbeit am eigenen Selbst: Marc Augé oder Der Anthropologe als Zeitkritiker

Published on October 23, 2004 by lorenz Posted in Ethnologie allgemein, Ethnologie Sozialanthropologie Kulturanthropologie, Forscher / Theorien / Richtungen

NZZ Online

Die Laufbahn des französischen Anthropologen Marc Augé lässt sich parallel zur Entwicklung seines Faches lesen: Nach Feldstudien in Schwarzafrika wendet er sich zunehmend der westlichen Welt zu, gründet eine «Ethnologie des Nahen» mit, die sich mit Alltagsobjekten befasst, und wird zum Kritiker der «Übermoderne».

Aufgabe der Anthropologen sei es, so Augé, «eine kritische Analyse der kulturellen Ausdrucksweisen im historischen Kontext anzubieten. Hierfür müssen sie der Transformationen unserer Welt gewahr werden (Gentechnik, Informationstechnologien, digitale Bilder) und der grossen Herausforderungen, die sich ihr stellen: des Reichtumsgefälles, der Umweltgefährdung, der neuen Pandemien.»

Objekte der Anthropologie im 21. Jahrhundert seien nicht «das Verschwinden oder die Bewahrung von sogenannten traditionellen Gesellschaften, sondern die Beziehungen zwischen Gruppen, die Interaktionen zwischen dem, was dem Lokalen, vor Ort empirisch Beobachtbaren, zugehört, und dem, was in den Bereich des Globalen oder Weltumspannenden fällt» («L’Anthropologie», PUF 2004). >> weiter

NZZ Online