Kulturell kompleksitet (tidligere:HUMSAM), UiO

Hva er egentlig et morsmål? Svaret er mer komplekst enn en skulle tro, fortalte Elizabeth Lanza fra Institutt for lingvistiske fag ved UiO på siste mandagsseminar. Innvandring og migrasjon har ført til at mange barn vokser opp i flerspråklige familier. De siste årene har flere lingvister forsket på språkkontakt og språkmøter i Norge - og har satt spørsmålstegn ved gjengse oppfatninger. >> les mer

TIDLIGERE OMTALE AV FORSKNINGSPROSJEKTET
Forskningsprosjekt med nye perspektiver på kulturelt mangfold i Norge (antropologi.info)

Svenska Dagbladet

I dag har Michal Leszczylowskis film "Repetitioner". I filmen "Repetitioner" uppvisar Lars Norén en till synes outsinlig vilja att försöka möta fångarna som medmänniskor och utmana deras synsätt genom en kraftfull argumentation. Efter premiären kritiserades Lars Norén för att några av internerna fått ge uttryck för nazistiska åsikter på scen. Filmprojektet har också det varit kantat av kontroverser.

Filmen aktualiserar grundläggande frågor: I vilken utsträckning skall en författare odla en nära relation med en fånge för att kunna dokumentera och belysa samhällets mer våldsamma miljöer? En vanlig forskningsmetod inom etnologi och antropologi är något som kallas för "deltagande observation". Metoden innebär att forskaren umgås med människor i en viss miljö för att få djupare kunskaper om personerna och miljön.

Samma metod har också praktiserats i litterära sammanhang. Hur kan vi förklara varför människor blir nazister, rasister eller mördare om vi inte får en närmare inblick i deras levnadshistorier, känsloliv och vardagssituationer? >> les mer

Alba er enda et interessant tidsskrift som legger ut artiklene i fulltekst. Idag ble den nye utgaven lansert. Hovedfokus rettes på spørsmålet om det fins noe som en verdenskultur. Anledningen er åpningen av Världskulturmuseet i Göteborg. Blant artiklene finner vi:

Håkan Thörn:I globaliseringens kölvatten
Kultur är inget som svävar fritt ovanför samhället, utan har starka kopplingar till kampen om makten över symboler, information och kunskap. >> les mer

Henning Eichberg: Höjdhoppets koloniala globalisering
När resande från Europa i början av 1900-talet kom till Rwanda, upptäckte de något besynnerligt. Här fanns grupper av höjdhoppare som hade kapacitet att bli olympiska mästare. Men de dök aldrig upp... >> les mer

Jan Ling: Musikens globala röst
Historien går igen. Det finns paralleller mellan wienerklassicismen och det vi idag kallar världsmusik. Det gäller sättet att lyssna, förutsättningarna de vuxit fram ur och inte minst den publik som tar musiken till sig. >> les mer

Christer Wigerfelt: Världskultur fångat av ett museum
Världskulturmuseet är vårt nyaste statliga museum. Hittar vi nycklarna till begreppet världskultur här? Intervju med Jette Sandahl. >> les mer

Aftenposten

Hvis vi ønsker å forstå familier og hvordan de reagerer på tiltak og forhold i samfunnet, er det nyttigere å vite hvordan de er organisert, enn hvor de kommer fra. Det mener statsviter Eero Olli som er i ferd med å fullføre doktoravhandlingen ved Universitetet i Bergen om husholdninger med chilensk, vietnamesisk og tamilsk bakgrunn. >> les mer

SE OGSÅ
Eero Olli's hjemmeside med mange tekster om hans forskning

Aftenposten

Til uken kommer boken "Fornavnet mitt er Ronny" på norsk. Svenske Ronny Ambjörnsson forteller om reisen fra arbeiderklasse til professorat i idéhistorie. Han sammenligner reisen med en innvandrers følelse av å komme til et ukjent land. Den klassereisende er på fremmed grunn, får nytt hjem og nytt språk, men det gamle sitter alltid i. Det forsøker man å skjule.

Som "klassereiseforskeren" Marianne Gullestad sier: En klassereise handler om å reise seg fra en type miljø med visse koder over i et annet med andre koder. Emnet har lenge vært tabu, mener Gullestad. Antropologen er ivrig på telefonen: "Dette temaet er hot! Jeg er blitt nedringt de siste dagene."

Heller enn å se på store kulturelle forskjeller, kan vi se på de små - og kanskje forstå innvandreres problemer. Blant dem gjør mange en motsatt reise. De kommer fra middelklassebakgrunn, men vasker, kjører taxi og kommer ikke inn i det de er utdannet til. >> les mer

MER OM GULLESTAD OG KLASSEREISER:
Marianne Gullestad: Det mangfoldige Norge - kronikk (Bergens Tidende, 22.10.98)
Marianne Gullestad: Om likhet og forskjell i det sivile samfunn (viten.com, 2001)

TIDLIGERE OMTALE:
Om klassereisens tokulturalitet og livet som akademiker

LENKER OPPDATERT 5.10.2022

AntropologNytt, Norsk antropologisk forening

Begrepene lidelse og narrasjon dukker ofte opp i litteraturen i nær tilknytning til hverandre. Dette interesserte antropolog Knut Myhre som tok initiativ til et endags seminar ved NTNU. >> les mer

NRK Finnmark

Ordføreren i Sør-Varanger ble pinlig berørt da hun ikke hadde noen skikkelig gave å gi sin tyrkiske kollega. Før hun gjør nye tabber på gave-fronten, bør hun låne øre til sosialantropolog Harald Skogseid. Han sier at det ifølge tyrkisk kultur er viktig at verten ødsler gaver og dermed også gjestfrihet over sine gjester. Derfor kan kaffekrus og vimpler fort bli svært pinlig. >> les mer

VG

Videobutikken i Oslo vil ha ansatte som behersker urdu like godt som norsk. Eier av Haugenstua Video, Amna Qureshi, forteller de har like mange indiske filmer som amerikanske, og det er derfor nødvendig med denne tospråklige kompetansen.

- Norge er et flerkulturelt land, det vil det forbli. En ekte integrering vil vi likevel først kunne kalle det når etniske nordmenn ønsker å leie indiske filmer i stedet for amerikanske, sier Jon Rogstad, sosiolog ved Institutt for samfunnsforskning

(Artikkel ikke lenger tilgjengelig)

Bjarne Vandeskog Sosialantropolog ved Høgskolen Stord/ Haugesund

Slektskapstilhørighet og genealogier har mistet det meste av sin materielle og symbolske betydning og ekteskapet har mistet sin kraft som forpliktende institusjon. Det formelle forholdet mellom mann og hustru gir ikke lengre innhold til begrepet far. I dag er en mann far fordi han elsker sine barn og oppfører seg deretter. >> les mer

SE OGSÅ:
- Mor må ut av kjøkkenet i en periode, for at far skal greie å bli en kompetent omsorgsfar, mener sosialantropolog Bjarne Vandeskog (Dagbladet Magasinet, 16.12.04)

Ble nylig tipset om et utrolig flott nettsted av antropologen Jon Henrik Ziegler Remme. Det inneholder ikke bare (gjerne humoristiske) dagboksnotater fra feltarbeidet, men også mange fine bilder og noen lydopptak. Prosjektbeskrivelsen er også interessant lesning og inneholder blant annet en gjennomgang av den regionale etnografien i Sørøstasia. Nå er det bare å håpe at flere antropologer og studenter blir inspirert av denne nettsiden slik at vi i framtida får servert flere sånne godbiter fra feltet >> til Jon Henrik hos Ifugaoene

SE OGSÅ:
antropologi.info's oversikt over antropologer med egen hjemmeside