Norsk antropologisk forening

Det snakkes om anvendt antropologi, men ikke om anvendt sosiologi eller anvendt statsvitenskap. Hva er det med oss antropologer som har slikt et behov for å skille anvendt fra ikke anvendt antropologi? Og - hvilken antropologi er ikke anvendt? spør antropolog Erik Bach. Han arbeider i Telenor FoU og er 'månedens antropolog' for mars. >> les mer

Lorry.dk / TV2

Knap hver sjette med flygtninge og indvandrerbaggrund besøger aldrig danskere i eget hjem. Til gengæld besøger tre ud af fire med udenlandske rødder danskere enten dagligt, ugentligt eller en gang om måneden. Det skriver Information på baggrund af en undersøgelse foretaget af Catinét Research.

Lektor på Institut for Antropologi ved Københavns Universitet Quentin Gausset mener, at det grundlæggende er problematisk at spørge ind til, hvor lidt eller ofte udlændinge i Danmark besøger danskere uden at interessere sig for, hvor ofte danskere ses med udlændinge privat. Ellers kommer man til at lægge hele ansvaret for integrationen over på udlændingene. »Danskerne er ikke særligt kendt for at invitere folk hjem. Det er noget, alle udlændinge taler om,« siger han. »Jeg synes ikke, at det er så afgørende at have danske venner. Det afgørende er, at man har et netværk,« siger han. >> les mer

Kulturell kompleksitet i det nye Norge, UiO

Norge har alltid vært et innvandringsland. I tre-binds-verket “Norsk innvandringshistorie” viste historiker Knut Kjeldstadli sammen med andre historikere og samfunnsvitere at det er feil å tro at Norge har vært et homogent samfunn før pakistanernes og somaliernes ankomst. Innenfor forskningsprogrammet Kulturell kompleksitet håper Kjeldstadli å utvide perspektivet: Han skal samle livshistorier - innvandrernes egne fortellinger om migrasjonen til Norge og møtet med det norske samfunnet. >> les mer

Drammens Tidende

Ifølge Gerd Fleischer, leder for organisasjonen Selvhjelp for innvandrere og flyktninger (SEIF), er det en myte at tvangsekteskap kun forekommer innen fremmede kulturer og religioner. - Innenfor sterkt religiøse miljøer i Norge får vi henvendelser fra unge mennesker som sier de ikke får velge hvem de skal gifte seg med. Den katolske kirke, Den norske kirken samt karismatiske miljøer er berørt, sier Fleischer. >> les mer

(link via utrop.no)

Kilden, Forskningsrådet

Det er ikke mange mannsforskere på Universitetet i Tromsø. Derfor var det et noe vågalt prosjekt da Kvinnforsk og folklorist Marit Anne Hauan, bestemte seg for å holde en seminarrekke om Maskuliniteter i nord. Men resultatet ble entusiastiske forelesere, mange tilhørere, livlige debatter – og altså et bokprosjekt.

Målet var å si noe om menn og menns rolle når de ikke befinner seg på Majorstua i Oslo eller Torgallmenningen i Bergen, men i Hammerfest, Karasjok – eller på ekspedisjon i isødet. Hauan mener det finnes nok av forestillinger om mannen i periferien. At han er en ensom ulv eller einstøing, en tøffing, men kanskje framfor alt: harry.

– Vi utfordret forskere som i utgangspunktet ikke hadde et klart kjønnsperspektiv i arbeidet, til å gjenlese empirien sin, forteller Hauan. Blant de som tok utfordringen var Einar Niemi som nyleste sin historieskrivning fra Vadsøsamfunnet, postdoktor ved Juridisk faultet, UiTø Ande Somby - som med utgangspunkt i seg selv tok for seg samiske mannsidealer, og Einar Arne Drivenes som arbeider med Polarmannen. >> les mer

Lisbeth Sachs, medicinsk antropolog, Läkemedelsvärlden – tidningen om läkemedel

Symboler är saker och ting som står för något utöver det de är. Vi tänker oss ett rött hjärta och genast tänker vi på kärlek. På samma omedelbara och starka sätt kan en kapsel som är orange eller gul få en lankes att reagera gynnsamt vid en förkylning.

Betydelsen av tabletternas utseende har studerats av medicinska antropologer i flera decennier. Under mina egna studier i Sri Lanka på 1980- och 90- talen var en av de starkaste upplevelserna att såväl läkarna som patienterna betraktade färgen som en avgörande faktor i läkemedlens speciella funktion och effekt. Man kan försiktigt undra hur dessa starka effekter av färgsymbolik skulle kunna användas i positivt syfte inom skolmedicinen. >> les mer

SE OGSÅ:
Medisinsk antropolog: Det sjuka äventyret säljer bra

"Isolerad ö: Befolkningen på North Sentinel, Andamanerna, är kanske det sista folkslaget på jorden som inte har någon kontakt med omvärlden. Ingen lingvist har studerat deras språk och ingen antropolog har stannat ens över en natt", skriver Gudrun Norstedt, biolog och kulturskribent i en kronikk i Svenska Dagbladet. Teksten følger seg i rekken av tvilsomme etnosentriske framstillinger av urbefolkningen på Andamanøyene som sier mer om "oss" enn om "dem" >> les kronikken

SE OGSÅ:
Skriver rasistisk om urbefolkninger og tsunamiofre (antropologi.info, 31.1.05)

Dagbladet

- DET SKAL VÆRE noen sånne samegreier her, sier Ante Siri (20) fra Kautokeino med en form for Oslo Vest-dialekt. Han forsøker å rekonstruere den forbløffende opplevelsen han hadde noen timer tidligere, da han sto i aulaen på Oslo Handelsgymnasium og rigget opp lydanlegget for dagens presentasjon.

SAMMEN MED Inga Lill Sigga Mikkelsen (19) og Ellinor Maria Jåma (25) utgjør Ante Siri landets tre offisielle samiske «veivisere». I samarbeid med Den Samiske Høyskolen i Kautokeino har Kommunal-og regionaldepartementet tatt initiativ til en stipendordning der «målet er å bidra til positiv holdningsskapning gjennom å øke kunnskapen om samiske forhold blant den ikke-samiske befolkningen». Turnéen startet i forrige uke på Oslo Handelsgymnasium, en av Oslos mer typiske vestkantskoler.

Alle er samlet på skoletrappa. Migrapolis-reporter Lotten Christiansen vil gjerne stille sitt «Migrapolis-spørsmål» til slutt («føler dere at dere har noe felles med norske innvandrere»?). «Spiser dere Grandiosa» hadde en jente spurt. «Jada», svarte Inga Mikkelsen. «Jeg har bodd på hybel, jeg også». >> les mer

SE OGSÅ:
Samiske veivisere - temaside på infonuorra.no

Hele tidsskriftet kan leses på skjermen!! Et hederlig unntak blant sammfunnsfaglige tidsskrifter i Norge. Et eksempel til etterfølge!

Blant artiklene finner vi:

Willy Pedersen og Viggo Vestel: Tvetydige maskuliniteter, appellerende seksualitet

Anne Waldrop: Antropologiske studier av klasse

Berit Brandth og Elin Kvande
Fedres valgfrihet og arbeidslivets tidskulturer

>> les mer

>> last ned tidsskriftet (1,2 MB, pdf)

SE OGSÅ:
Vitenskap for alle - For fulltekst-publisering på nettet

Arbetarbladet

I sin kommande doktorsavhandling "Ett fåfängt arbete - en socialantropologisk studie av fotomodeller i den svenska modeindustrin" har Ann Frisell Ellburg intervjuat ett 40-tal fotomodeller, både manliga och kvinnliga, samt följt ett 20-tal. Den äldsta 78 år, den yngsta 17 år.

Skönhet är hårdvaluta i det individualistiska konsumtionssamhället. Samtidigt är modeindustrin ständigt på jakt efter nya ansikten, så bäst-före-datumet på en modell går snabbt ut.
- Därför gäller det att hela tiden förädla sin kropp via diet, träning och ibland så drastiska åtgärder som kosmetisk kirurgi; fettsuga vader, använda bröstimplantat eftersom du när som helst kan vara passé, säger Ann Frisell Ellburg. >> les mer