Nordiska Råd

Den dansk-grønlandske selvstyrekommission mødtes 15.marts i Ilulissat. Et vigtigt emne på mødet var et notat, som selvstyrekommissionen har fået lavet af Justitsministeriet. Det fastslår, at grønlænderne er et folk. Spørgsmålet er så om det betyder at grønlænderne må bestemme over deres egen undergrund, eller om de skal anerkendes af FN. Det vil selvstyrekommissionen nu prøve at få klarlagt. >> les mer

SE OGSÅ:

Selvstyrekommissionens formand tilfreds (KNR Nyheder Grønland)

- Grønland skal selv styre undergrundsøkonomien (KNR Nyheder Grønland)

Informasjon om Grønlands Hjemmestyre (den offisielle siden)

For få uker siden er nettstedet samer.se blitt lansert. Etter en rask gjennomgang ser det ut til å være den mest omfattende portalen om det samiske samfunnet som fins på nettet - og med en veldig fin design! En får lese tekster om samiske guder og dagens konfirmasjon, samedrakten som inspirasjon for nye klær, om nomadeskolen og siidasystemet, samene og EU, morsmålsundervisning, om kongeørnen og reinsdyrene og mye mer.

På framsiden er det i tillegg et nyhetsklipp og oversikt over arrangementer. Samer.se er et prosjekt av Samiskt Informationscentrum ved det svenske Sametinget i Kiruna.

>> gå til samer.se

SE OGSÅ:
Samer och lappar är vi allihopa - av Lars-Anders Baer, Styrelseordförande i Sametinget (Piteå Tidningen)

Barbro Eberan, Svenska Dagbladet

Under århundradets lopp tvingades 60-80 miljoner européer lämna sin hemtrakt, många för att aldrig mer återvända. Flykt, fördrivning, tvångsomflyttning, deportation, utvisning, emigration - olika begrepp som alla står för individuella tragedier. I Central- och Mellaneuropa finns det knappast någon nation eller folkgrupp som inte på ett eller annat sätt berörts av dessa gigantiska förflyttningsaktioner. Och dock existerade tvångsförflyttningarna knappast som tema i 1900-talets europeiska historieskrivning.

För EU:s framtid är det därför viktigt att 1900-talets tvångsmigrationer nu kan diskuteras öppet i en gränsöverskridande dialog på bred nivå. Det är förutsättningen för att det förenade Europa ska kunna bli ett mångfasetterat statsförbund, där etniska och kulturella olikheter upplevs som en rikedom och inte som ett hot. >> les mer

Malmö högskola, forskning.se

Vi talar så mycket om integration och om att öka samarbetet över sundet. Men danskarna och i synnerhet köpenhamnarna är dåliga på att förstå svenska. Däremot är de testade norska gymnasieungdomarna bäst på att förstå danska och svenska och har också en positiv inställning till länderna. De norska gymnasieungdomarna är även välvilligt inställda till svenskar och danskar, visar en attitydundersökning, som ingick som en del i uppdraget. Det menar språkforskaren Katarina Lundin Åkesson på Lärarutbildningen vid Malmö högskola. >> les mer

forskning.no

Forfatterne av den nye boken "Norges religionshistorie" peker på at religion i Norge alltid har vært, og fremdeles er, en arena for mange religioner og religiøse impulser. "Norges religionshistorie" beskriver hvordan norrøn, samisk, kristen og annen religion har skapt symboler, tenkemåter og ritualer som har preget folk i Norge gjennom mer enn 1 000 år. Ingen bør etter å ha lest denne boken fremdeles gå rundt å tro at religionsmangfold og religionskonflikter bare hører nåtiden til. >> les mer

TIDLIGERE OMTALE:
Typisk norsk å vere med i trussamfunn

Dagbladet

Debatten om samenes rettigheter til naturressursene i Finnmark har blitt vekket til liv av behandlingen av ny Finnmarkslov. Janos Trosten er sametingspolitiker og fylkestingspolitiker i Finnmark, og sterk tilhenger av sterkere eiendomsrett til ressursene i Finnmark for samene. Regjeringen er mot at eiendomsretten skal knyttes opp mot etnisk bakgrunn, men i andre land har internasjonal lov gitt urbefolkning eiendomsrett til sine tradisjonelle områder. >> Les svarene fra Janos Trosten på lesernes spørsmål

SE OGSÅ:
Hvem skal eie vidda? (Dagbladet, 14.3.05)
Sametinget bør ha vetorett - om konferansen om forslaget til Finnmarkslov som ble avholdt 10. og 11. mars ved Universitetet i Tromsø (Tromsøflaket, 11.3.05)

De fast vitenskapelig ansatte ved Institutt for sosialantropologi, På Høyden (Ui

De vitenskapelig tilsatte ved Institutt for sosialantropologi forfattet i november 2004 et ”opprop” hvor vi uttrykte bekymring over eroderingen av grunnleggende akademiske og demokratiske rettigheter i den ”omstilling” av universitetet som foregår. Nå, når forslag til ny universitetslov er behandlet, og rektorvalget er nært forestående, er det god grunn til å reise disse spørsmålene på nytt.

Det er etter vår mening derfor nødvendig å bli mer offensiv på akademias vegne. For selv om både Stortinget og rektorkandidatene uttrykker retorisk vilje, er den akademiske friheten i virkeligheten under sterkt press fra en rekke omstillingsprosesser, både nasjonalt og ved UiB. >> les mer

SE OGSÅ:

Sosialantropologer i Bergen bekymret over "avdemokratiseringen av universitetet"

Universitetet forgubbes, studieplasser kuttes, stipendiatstillingene halveres

Tusen demonstrerte for frie universitet

Stavanger Aftenblad

Høstens versjon av litteratur- og ytringsfrihetsfestivalen Kapittel rommer blant annet «Nations Unlimited: Exploring the future world (b) orders». Under denne overskriften skal nasjonen som fenomen utforskes. Litterære, politiske og sosiale disipliner sammenføres, med en mann som den grenseoverskridende sosiologen Zygmunt Bauman i spissen.

De mer overskridende spørsmålene er disse: Hva er status for nasjonsstaten, og hvordan oppfatter vi bregrepet «nasjon» i 2005? Og hvilken betydning har ordet når det gjelder den globale utviklingen, og når det gjelder forståelsen av hva en nasjon er og innebærer? >> les mer

Politiken

De er født og opvokset i Danmark og taler dansk. Med deres forældre taler de arabisk. Sammen med vennerne blander de det danske med tyrkiske, arabiske og kurdiske ord. De har været med til at skabe et nyt sprog. Forskerne kalder det multietnolekt, og det er med til at skabe identitet og tilhørsforhold.

Multietnolekt er opstået blandt unge i flere områder i Danmark, hvor der bor mange med anden etnisk baggrund and dansk. Det er ikke, fordi de unge ikke mestrer det danske. Det taler de ofte flydende. Og ifølge Pia Quist, der som lingvist på Københavns Universitet har studeret den nye dialekt på Nørrebro, og er ophavskvinden til begrebet multietnolekt, skifter de unge mellem at tale dansk og multietnolekt, alt efter hvor de er, og hvem de er sammen med. >> les mer (oppdatert link)

SE OGSÅ:

Pia Quist: Nydansk på Nørrebro (Ufe-nyt nr. 3 2002 - Undervisere for tosprogede elever)

Multietnolekt, crossing og identitet - mer info på Pia Quists side

Etterlyser forskning om språkbruk blant flerspråklige barn

Sosialantropolog Halvard Vike har i mange år forsket på norsk lokaldemokrati og offentlig forvaltning. Allerede i en tidligere bok "Maktens samvittighet" så han velferdsstaten nedenfra, fra sjukehuset, sjukehjemmet og kommunestyresalen. Vikes nye bok "Velferd uten grenser" har allerede skapt debatt.

I dag leser vi i Bergens Tidende leserbrevet av Henning Rutledal:

Medløparen BT
BTs Asbjørn Kristoffersen brukar Vike til å slå fast at ei rasering av velferdsstaten, som Vike skriv «pålitelege og velviljuge institusjonen», er uunngåeleg. >> les mer

Og her er anmeldelsen i BT:

Velferdsstaten på pinebenken
Mangel på politisk evne, og mot til å setja grenser for den offentlege velferda er eit sentralt emne i ei ny bok om velferdsstaten, skriv journalist Asbjørn Kristoffersen. >> les mer

En annen anmeldelse får vi lese i fagbladet Sykepleien

Utfordrende om den hyklerske staten
Sosialantropologen Halvard Vikes hovedanliggende er at de sentrale myndigheter skyver ansvaret for å realisere velferdsstatens forventninger til de samfunnsnivåer der det finnes minst makt og myndighet, det vil si de som skal gjennomføre lovfestet pleie og omsorg.

Vike gir en grundig analyse av den norske velferdsstaten, dens utvikling og hvordan den hviler på forutsetninger som nå i liten grad er til stede. Det er en argumenterende bok, som i noen grad tar utgangspunkt i vikes egen forskning, men som særlig bygger på argumentasjon med utgangspunkt i sosialantropologisk og samfunnsvitenskapelig teori. >> les mer