Morgenbladet

Tre norske langfilmer laget av såkalte minoritetsregissører får premiere i løpet av året, anført av den norsk-marokkanske filmen Blikket. Det blir stadig mer meningsløst å avgrense den norske filmens nasjonale identitet. >> les mer

Göteborgs-Posten

Åtta av tio samhällsvetare som tog examen 1997-2001 hade fast jobb förra året. Trots att många bedömde arbetsmarknaden som dålig. En av tio studerade vidare. - Spontant är jag överraskad över att resultatet är så bra. Den allmänna kompetens man får som samhällsvetare räcker uppenbarligen långt. Det handlar bland annat om saker som att formulera och lösa problem, säger Lisbeth Johnsson, prodekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg.

En majoritet av de tidigare studenterna bedömer arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde som dålig. Speciellt gäller det dem som läst internationella relationer och socialantropologi. >> les mer

Göteborgs-Posten

Kyrkan står starkare i Norge än i Sverige. Men motsättningarna inom kyrkan är också större. Det visar den hårda debatten om utnämningen av en ny biskop i Oslo. Kristendomens största högtid, påsken, markerar emellertid norrmännen som vanligt med en säregen blandning av naturdyrkan, deckare och godis.

Jämför man skidorten Beitostølen med badorten Benidorm (Spania) under påsken är man vid de religiösa ytterligheterna i Europa. Både norrmän och spanjorer stänger landet. I Spanien är den heliga veckan "Semana Santa" åtta dagar. I Norge är "den stille uken" officiellt tio dagar, men har i praktiken ofta svällt ut till två veckor.

Under påsken ska en äkta norrman helst befinna sig i en spartansk hytte och ge sig ut på skidutflykter. Ju färre människor man möter, desto mer vällyckad skidtur. Enligt socialantropologen Thomas Hyland Eriksen bottnar frånvaron av moderna bekvämligheter i ideologi och moral snarare än ekonomi. Den lutheranska kyrkan i Norge har enligt Eriksen omfamnat naturen på ett sätt som aldrig skulle gått i ett katolskt land. >> les mer

Bladet Forskningsetikk

Hvilke utfordringer møter en forsker som skal arbeide i konfliktområder? Hvordan håndtere politikk og religion ? Og hvilke dilemmaer kan man bli stilt overfor – både forskningsetisk og i forhold til menneskene man møter? Iselin Frydenlund, religionshistoriker og forsker ved Institutt for fredsforskning (PRIO) har skrevet en lengre artikkel om emnet. Etter opphold i et konfliktfylt Sri Lanka, belyser hun utfordringer med feltarbeid i konfliktområder, med et spesielt fokus på det å være norsk i en gitt politisk kontekst. >> les mer

Klassekampen

De siste fire årene har det vært en dramatisk økning av russere som kommer til Norge. De står nå for den største innvandringen til Norge. Deichmanske bibliotek i Oslo forteller til Klassekampen at bøker på russisk nå ligger på lånetoppen blant fremmedspråklige bøker >> les mer (lenke oppdatert)

Thomas Hylland Eriksen, Dagbladet

Klisjeen om den norske påskeferien er bygget opp av elementer som appelsiner, isoporunderlag, termosflasker med kakao eller solbærtoddi, lange skiturer over hvite vidder, kalde utedoer og våte nikkersstrømper over parafinovnen. Ifølge den norske myten befinner store deler av norskingene seg på fjellet i ei ensom og enkel hytte i påsken. Men det er ikke sant. Så hvorfor står ideen om påskefjellet så sterkt? >> les mer

SE OGSÅ:
Hylland-Eriksen - en professor på påskefjellet (Startsiden nesteklikk)
Ukristelige påskeskikker - om boka "Påske. Tradisjoner omkring en høytid" (Ny Tid)
Påsketradisjoner i våre naboland (NRK)
Kvasir's linksamling om Påske

antropologi.info

Hva kan antropologien bidra i studiet av politiske prosesser? - Antropologiske perspektiver kan synliggjøre faktorer som tradisjonelt ikke har fått mye fokus. Det mener Niels Schia som har vært på feltarbeid i UDs FN-seksjon og har fulgt den norske delegasjonen til Sikkerhetsrådet i New York.

Schia har spesielt interessert seg for de urformelle strukturene, samtalene i korridorene og lukkete møter. - Min påstand er at man ikke kan forstå hvordan FNs Sikkerhetsråd fungerer uten at man studerer forholdet mellom de uformelle og formelle prosessene, sier han i et epost-intervju med antropologi.info >> les mer

Nettverket har eksistert en stund allerede, men nå har det fått en fin ny hjemmeside. Det ser ut til å være et Oslo-basert/sentrert nettverk.

Vi leser blant annet at de kommer til å arrangere et seminar SØRSAMER, RETTIGHETER OG SEDVANER, tirsdag 5. april 2005 kl. 17.15 - 19.00 på Møterommet, Sosialantropologisk institutt

Fra selvbeskrivelsen:

"Forum for nordisk etnografi (FNE) er en møteplass og et informasjonsnettverk for forskere og studenter med felles interesser knyttet til antropologisk forskning på norske og nordiske forhold. Forum for Nordisk Etnografi skal i tiden fremover rette oppmerksomheten mot samspillet mellom standardiseringsprosesser og kulturell kompleksitet, slik det kommer til uttrykk i nordiske sammenhenger."

>> til Forumets hjemmeside

Forskningsprogrammet Kulturell kompleksitet i det nye Norge (UiO)

Hvordan utfordrer det multikulturelle samfunn det norske rettssystemet og rettsoppfatningene våre? Hva skjer i møtene mellom forskjellige rettsoppfatninger? Skal alle mennesker behandles likt - uansett bakgrunn? Eller skal grupper særbehandles på grunn av religion eller og etnisitet? Også jurister forsker på flerkulturelle spørsmål. Anne Hellum er med i forskergruppen i forskningsprogrammet Kulturell kompleksitet og en av de få juristene som kombinerer juss og antropologi. >> les mer

Kan machismo likställas med manlighet i Mexico?: om staten, urbefolkningarna och kulturarvsdiskursen er tittelen på en avhandling av Tanja Ekholm ved Institutionen för etnologi och kulturantropologi, Uppsala Universitet. Oppgaven er nylig blitt lagt ut i fulltekst i det svenske Digitale vitenskapelige arkivet

I innledningen skriver Ekholm:

"Jag ämnar undersöka den katolska mestizo-befolkningens föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Mansforskningen är ett relativt nytt ämne. Det har inte skrivits så mycket om mansrollen ur ett feministiskt perspektiv."

I avslutningen leser vi bl.a.:

"Den stereotypa bilden av den mexikanska macho-mannen har även reproducerats för politiska ändamål på 1900-talet. Bilden av macho-mannen har kommit att stå för både en idealbild för manlighet, den hegemoniska maskuliniteten, men även för vad det betyder att vara mexikansk. De intellektuella har spelat en viktig roll i reproducerandet av machismo. Det är viktigt att komma ihåg att kvinnorna på grund av att de är en del av den hegemoniska samhällsstrukturen upprätthåller machismo och därför även bidrar till dess upprätthållande. Speciellt kvinnorna måste försöka förändra samhället."

>> les mer (pdf, 271kb)