Vårt Land

Sosialantropologen Berit Thorbjørnsrud mener det kan virke mot sin hensikt å bruke tvang for å få kristne trossamfunn til å endre syn på likestilling. Det kom fram da hun onsdag talte på et seminar i regi av det statlige likestillingssenteret i Oslo.

Thorbjørnrud, som tidligere har forsket mye på religiøse forhold i Midtøsten, er i ferd med å sluttføre sitt bidrag til en bok om synet på likestilling, kjønn og likeverd blant kristne minoriteter i Norge. Som ledd i dette arbeidet har hun intervjuet mange menigheter.

Forskeren uttrykte forbauselse over mangfoldet intervjuene har avdekket, ikke bare av fellesskap og aktiviteter, men også av holdninger til for eksempel kvinners rolle og plass i menighetslivet. >> les mer

SE OGSÅ:
Tror ikke på tvang (Kilden, Forskningsrådet)
- Lite kunnskap om muslimenes hverdagsliv (antropologi.info)
Vulgær islamdebatt (Klassekampen)

forskning.no

- Det viktigste er ikke hvor du kommer fra, men hvor du bor, sier lingvistikkprofessor Even Hovdhaugen. Sammen med post.doc. Åshild Næss studerer han språket på en rekke avsidesliggende stillehavsøyer lengst øst i Salomonøyene. Der finner de også nye svar på spørsmålet ”hvem er jeg?”. De deltar i det tverrfaglige forskningsprosjektet ”Oceania - Identity Matters: Movement and Place”, et samarbeid mellom Universitetet i Oslo og Kon-Tiki museet. >> les mer

Södra Dalarnes Tidning

Socialantroplogen och doktoranden Åsa Bartholdsson, Högskolan Dalarna, har tagit reda på hur det egentligen förhåller sig med den utbredda ”sanningen” att vi bara pratar med våra barn några minuter om dagen. Den "forskning" eller de "undersökningar" som alla hänvisar till finns inte. Prat-tids-myten används för att förstärka "större sanningar" om dåliga och stressade föräldrar, som i sin tur säger något om hela samhällets förfall. >> les mer

Staffan Heimerson, Smedjan.com

I jämförelse med andra länder, satsar svenska tidningar väldigt lite på utrikesbevakning. En dag då Storbritanniens största tidning ägnar tretton sidor åt världshändelser, är det inte värt mer än en eller två i Dagens nyheter och Svenska dagbladet. Samtidigt har svenska tidningar nästan avskaffat utrikeskorrespondenten som informationskälla.

Har vi sett ett enda svenskt medium på lösa boliner och låg ersättning knyta upp en reporter för att denne ska slå upp sitt tält i Darfur och därifrån rapportera vår tids största humanitära katastrof? Ingen ung svensk journalist tror att det mödan värt att sätta sig i Kaukasusregionen – eller ens i Istanbul – för att rapportera omtumlande händelser? >> les mer

Et svensk fenomen? Se derfor også denne teksten:

Avvisende aviser: Våre dagsaviser gjør sitt beste for å opprettholde illusjonen om at Norge er verdens sentrum (Morgenbladet, 15.2.02)

P4 skriver "Nordmenn er de minst lykkelige i Norden. Det viser en ny verdensomspennende studie gjort av sosialantropologer i de ulike landene, (...) skriver Dagsavisen".

De fleste ville nok stusse over at antropologer gjør sånne studier der lykke blir målt med tall. Går en til P4s kilde (Dagsavisen), finner en ut at det eneste sosialantropologiske med saken er at denne undersøkelsen ble kommentert av en sosialantropolog (Thomas Hylland Eriksen) >> til Dagsavisens artikkel "Nordmenn har alt – minus lykke"

Axess er et spennende svensk tidsskrift som (også) i denne utgaven har mange antropologiske eller antropologi-relaterte artikler, bl.a.:

Socialantropologen Tian Sørhaug: Arbetet blir familjärt och familjen ett arbete

Har det privata genomsyrat det offentliga så att vi lever i ett intimitetstyranni eller har tvärtom det offentliga invaderat den privata sfären och tagit över familjens funktioner? >> les mer

Etnologen Karl-Olov Arnstberg: Du-reformens dubbelhet

Att säga "du" var ett uttryck för svenskarnas nationalism. Genom att säga "du" ville vi visa att Sverige var det mest jämlika och moderna landet. Övertygelsen om att Sverige var en förebild för världen gjorde svenskarna till ett av de mest nationalistiska folken i Europa. I dag är tron på Sverige som föregångsland borta. >> les mer

Socialantropologen Unni Wikan: Hederskulturen vill kontrollera privatlivet och dölja det för insyn

En del forskare trodde att hedern var på väg att bli föråldrad, men den har tvärtom blivit allt viktigare i det mångkulturella Europa. Skilda uppfattningar om privatlivets helgd kolliderar nu. En trend är att visa allt för att bli känd, en annan hederskulturens strävan att hålla privatlivet dolt. >> les mer (link oppdatert)

Vårt Land

Manjis bok «Hva er galt med islam?» foreligger nå på norsk. I den kritiserer hun en lang rekke trekk ved religionen, blant annet undertrykkelsen av kvinner og annerledes tenkende, samt motviljen mot å gi rom for nytolkning av Koranen.

– Jeg tror hennes allmenne kritikk av autoritetsstrukturene i moskeene vekker gjenklang hos norske muslimer. Også her i landet har vi sett avisoppslag om «ungdomsopprør» der den yngre generasjon har krevd gehør for sitt ønske om å forene islamske og moderne, norske idealer, sier islamkjenner Oddbjørn Leirvik ved Teologisk fakultet i Oslo. >> les mer

SE OGSÅ:

Islamkritikk utan hat (bokanmeldelse) ( Øyvind Strømmen, dilettant.no - med mange linker og ellers mye interessant om islam)

Irshad Manji: Lidenskapelig, lesbisk og muslim (Bergens Tidende)

Religion for rasjonalister - kronikk av Irshad Manji
(Dagbladet)

Anna Wallin, Quickresponse.nu

Ungefär var tionde person som uttalar sig i Aftonbladets och Dagens Nyheters och inrikesnyheter har utländska namn. Men de får sällan vara med som aktörer eller experter. >> les mer

forskning.se / Uppsala universitet

Begravningskapellet var förr en utlokaliserad byggnad för kyrkligt avsked, idag är det också ett neutralt rum för avsked i ett mångkulturellt samhälle. Emilie Karlsmos avhandling beskriver begravningskapellens arkitektur och konstnärliga utsmyckning och ett samhälle i förändring.

— I takt med att alltfler lämnar kyrkan och samhället blir alltmer mångkulturellt blir det viktigare med alternativa platser för begravningsceremonier, säger Emilie Karlsmo. >> les mer

Drammens Tidende

Seilet kan bli et hett tema i Drammen utover våren. Hva er årsaken til at en kunstnerisk utsmykning setter sinnene så til de grader i kok? Ville en skulptur eller annen form for dekor ha skapt den samme debatten? Sosialantropolog Odd Are Berkaak ved Universitetet i Oslo mener å se en mulig grunn til krangelen.

- Få plasseringer av fremmedelementer går upåaktet hen. Skulpturer som plasseres i det man tror er offentlige rom, er kanskje ikke så offentlige likevel. Han ser på torg som en blandingskategori fordi de både blir oppfattet som private og offentlige i folks øyne.

- Å sette opp et slikt seil vil sikkert for noen fortone seg på samme måten som hvis noen plasserte et tilfeldig møbel i deres private stue. Da kommer piggene ut og man strekker grensene for umoralskhet for å forsvare seg mot inntrengerne, mener Odd Are Berkaak >> les mer