Både forskere og tyrkiske myndigheter ser ofte på den tyrkiske Koranskolebevegelsen som fundamentalistisk. Men egentlig holder de på med helt vanlige religiøse aktiviteter, mener antropolog Johannes Elgvin. Han mener at det er viktig å ufarliggjøre det som er ufarlig.

I sin masteroppgave “Koranskolens folk. En kvalitativ studie av en tyrkiskdominert islamsk menighet i Oslo” tar han et oppgjør med tidligere forskning på Koranskolebevegelsen. Han la bl.a. merke til at mange studier (stort sett skrevet av religionsvitere) bygger på de samme kildene og lite originalt feltarbeid. På den måten reproduseres delvis uriktige eller problematiske forestillinger om bevegelsen. Mange forskere formidler de merkelappene som andre har gitt bevegelsen:

I et intervju med meg sa han:

- Mange forskere bruker begrepene “islamisme” og “fundamentalisme” når de beskriver bevegelsen. Men dette gjør de ofte uten å forklare hva de mener med disse begrepene. Kanskje religionsviterne omtaler bevegelsen som fundamentalistisk fordi de oppfatter fundamentalister som bakoverskuende og opptatt av islams fundamenter, Koranen og sunna. Men islamsk fundamentalisme har fått sterke negative konnotasjoner festet ved seg i ”Vesten”, som ofte er knyttet til vold og terrorisme.

- Når en vet hvordan disse begrepene brukes i media så må jeg si at forskerne gjør en slett jobb. Vi bør være forsiktigere med å benytte oss av termen, mener jeg, og alltid presisere hva vi legger i begrepene vi bruker.

>> les intervjuet

>> last ned oppgaven

SE OGSÅ:

Drar til Tyrkia for å forstå Norge: Hvorfor er de, selv om de har vokst opp her, så opptatte av å være tyrkisk?

Pamuk og den tyrkiske ære

Fra optimisme til pessimisme: Håpet på forandring har visnet bort i Serbia ifølge sosialantropolog Zagorka Golubovic som er aktuell med en ny bok "Politikk og hverdagsliv - tre år senere", leser vi i Sundsvalls Tidning:

Folk är benägna att glömma att den tidigare regimen hindrade den demokratiseringsprocess som påbörjats, och lägga hela skulden på de nuvarande makthavarna eller misstro demokratin som sådan.

De yngres relation till politiken har svängt från engagemang till avsmak, och efter en kort tid av aktivt deltagande vänder de sig inåt. Sannolikt kommer de att ta allt starkare avstånd från etablissemangets synsätt.

Antropologen kommer med bombastiske og ikke uproblematiske utsagn:

Zagorka Golubovic menar att en demokratisering av samhället inte är möjlig i traditionsbundna och patriarkala politiska kulturer. Att samhället kan bli mer demokratiskt endast om en majoritet av befolkningen börjar tänka på ett nytt sätt. I Serbien är de flesta fortfarande auktoritetsbundna och passiva, vilket enligt Golubovic är förödande. Att den ekonomiska situationen inte ger medborgarna chansen att tänka på annat än att överleva gör det dessutom svårare för dem att gå vidare och skapa något nytt.

Men kanskje antropologen er minst like desillusjonert med utviklingen. Hun har forsket på forholdet mellom politikk og hverdag ganske lenge og har "sett politiska ledare komma och gå" og at befolkningen er blitt mer og mer nasjonalistisk og mer og mer positivt innstilt til autoritære ledere. Tidligere (for 20 år siden) var ens profesjonsidentitet viktigst:

Nationalism, inte enbart som identifikation med nationen utan också som aggressivt ställningstagande mot andra nationer, uppkom som resultat av en massiv propaganda i delar av före detta Jugoslavien, enligt Golubovic. Folket matades kontinuerligt med att de inte kunde leva ihop, att de måste separera, att det inte fanns någon annan lösning.

Samhällskrisen gjorde människor vilsna, och vilsna människor är lätta att manipulera, menar Zagorka Golubovic. Hon menar även att nationalistisk ideologi då är mer effektiv än kommunistisk eller liberal, därför att den vänder sig mer till känslorna.

De som var opptatt av demokrati forlot landet:

Men alla lät sig inte manipuleras. Flera hundra tusen valde att lämna Serbien. Unga människor flydde för att slippa gå ut i kriget, slippa slåss mot sina vänner i Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Det fanns en viss medvetenhet hos folk om att kriget inte var deras och att de inte ville vara delaktiga i krigets brutalitet.

>> les hele saken i Sundsvalls Tidning

SE OGSÅ:

- Det er gruppetenkning og ideologi som dreper

Antropologi og demokratisering: Når demokratiske og ikke-demokratiske sfærer konfronteres med hverandre

Interview: "Anthropology Is Badly Needed In Eastern Europe"

For mer kosmopolitisme - ny bok: "Verdensborgeren som pædagogisk ideal"

Doing fieldwork in Eastern Europe - New issue of Anthropology Matters

Hvordan bekjempe hungersnøden i Etiopia? I et intervju i forskningsmagasinet GEMINI kritiserer sosialantropolog Svein Ege bistandsorganisasjoner og myndigheter som etter hans mening ikke forstår landbruket og bondens funksjon godt nok. Det brukes store ressurser på å flikke på symptomene. Landet er nå mer avhengig av nødhjelp enn i 1985, skriver han:

– Så lenge Etiopias bønder vesentlig dyrker korn, vil det være sult, ganske enkelt fordi mange områder er lite egnet for korn. Selv i et godt år er mer enn fem millioner bønder avhengig av nødhjelp for ikke å sulte i hjel.

– Den langsiktige løsningen ligger i å få folk ut av kornjordbruket, for eksempel ved at de stimuleres til å dyrke andre vekster som kan selges til såpass gode priser at man får råd til å kjøpe seg mat. Grønnsaker, frukt, og ikke minst trær, er langt mer lønnsomt enn korn.

Svein Ege har hatt Etiopia som sitt spesialfelt gjennom hele forskerkarrieren. Han vil være blant deltakerne på den internasjonale Etiopia-konferansen som i år arrangeres for 16. gang, ved NTNU i Trondheim, i perioden 1.-6. juli.

>> les hele saken i Gemini

En måte å finne ut på hva master- og hovedfagsstudenter i antropologi holder på med er å ta en titt i Betwixt & Between - sosialantropologistudenters tidsskrift. I årets utgave som nettopp er blitt utgitt finner vi mye variert, f.eks. en sosialantropologisk studie av utforming, forståing og bruk av varmestyringsteknologi, tekster om japanske studentaikidoklubber, multikulturalisme i skolen, fotballsupportere i Klanen (Vålerenga), om sammehangen mellom heksetro og AIDS, Midnattskirennet i Båtsfjord og mye mer.

>> les mer hos Sosialantropologisk Forening

For ikke så lenge siden intervjuet jeg redaktøren av tidsskriftet, Elisabeth Skoglund, se Hvordan lage et akademisk tidsskrift som appellerer til flere?

Norge bør spille en mer aktiv pådriverrolle for å få stabilisert situasjonen i Somalia, mener sosialantropolog Jan Haakonsen ifølge Bergens Tidende. Et viktig norsk bidrag kan være deltakelse i finansieringen av den fredsstyrken som Den afrikanske union (AU) skal bidra med i henhold til fredsavtalen, sier han. Norge bidrar med en milliard kroner, av dette er 400 millioner kroner humanitær hjelp. Haakonsen har 30 års erfaring med Somalia, både som FN-arbeider og utsending fra Norges Røde Kors. Han har også vært norsk observatør under fredsforhandlingene for Somalia i Kenya.

>> les hele saken i Bergens Tidende

Haakonsen har vært en del i media i forbindelse med Somalia-krisen og har selv skrevet en del kronikker, se bl.a.

Somalia like blodig som Irak: Sosialantropolog og Somalia-ekspert Jan M. Haakonsen tør ikke være optimist (Dagbladet, 25.4.07)

Er somaliere verre enn andre? (Dagbladet, 31.7.2000)

"Det nya folkehemmet" heter en ny serie i Svenska Dagbladet og handler (surprise surprise) om innvandring. Den første teksten dreier seg om et uhyggelig tema - æresdrap og æreskulturer, skrevet av Unni Wikan. Hun mener at vi ikke må demonisere æreskulturer, men de må omvandles slik at de lar seg forene med grunnleggende menneskelig rettigheter.

Unni Wikan skriver ofter mye klokt men ofte generaliserer hun på en uforsvarlig måte. I begynnelsen for eksempel forklarer hun æresbegrepet:

I dagens Sverige eller i resten av Europa är heder för de flesta ett ganska löst begrepp som inte ger några tydliga moraliska fingervisningar. Om man frågar vad som krävs för att ”ha” eller ”få” heder får man många olika svar. ”Heder” är diffust, mångtydigt och gammalmodigt – inte precis vad moderna människor sätter högst.

Men det gör man i hederskulturer – alltså grupper där begrepp om heder, vanära och skam råder. Fadime Sahindal uttryckte det väl när hon sa om sin släkt: ”Jag har trampat på deras heder, hedern är allt de har.” (...) Hederskul­turer legitimerar våld. Våld är acceptabelt, till och med värt sitt pris eftersom det tjänar ett högre syfte. Kollektivets intressen är överordnade individens väl och ve.

Men hun skriver også at denne "æreskulturen" ikke er nødvendigvis noe som kom hit med innvandringen, men et resultat av forholdet mellom minoritet og majoritet:

I en situation där många män med invandrarbakgrund marginaliserats, avmaskuliniserats och lever i utanförskap, utgör hederskulturen en källa till identitet. Mycket tyder på att hederskulturer växer sig starkare i det nya Europa. Det handlar om att ersätta samhällets makt och kontroll med den egna makten och kontrollen. Hederskulturen framstår som ett positivt föredöme i kontrast till den kultur som det offentliga samhället företräder och som uppfattas som degenererad och normupplösande.

>> les hele saken i Svenska Dagbladet

Unni Wikan hører til det hvite flertallet som knytter æresdrap til ikke-hvite nordmenn. Men kanskje er det på tide å utfordre stereotypene, se bl.a.

Ny bok: De fleste drap begås av vestlige menn med gammeldags æresbegrep

Æresdrap og dovaner: Kun innvandrere har kultur

«Ære» eller folkesnakk? Forfatter utfordrer antropologe

Æresdrapsdebatten: Manglende kunnskap eller uttrykk for norsk nasjonalisme?

Comment produire une crise mondiale - avec douze petit dessins (Hvordan man skaper en verdensomspenndende krise - med 12 små tegninger) heter en ny bok av den franske antropologen Jeanne Favret-Saada. Ifølge anmeldelsen i Jyllands-Posten har hun gått ganske grundig til verks (historiske analyser osv) selv om hun bruker for få og til dels tvilsomme danske kilder:

Favret-Saadas egen position er den undersøgende og registrerende, men hun understreger kraftigt, at hun er optaget af religioner som sådan, ikke kun islam, men altså også islam og dens forhold til sekulære rettigheder, og hun indskriver sig således fint i en fransk tradition.
(...)
Hun ser således sagen om Muhammed-tegningerne som en del af et mønster. Friheden er under pres, og de samme mennesker, som så pompøst gik i brechen for Salman Rushdie, synes at have ændret standpunkt.

>> les hele saken i Jyllands-Posten

SE OGSÅ:

Anthropologist Pnina Werbner on Muhammad-cartoons: 'Satanic Verses Taught us a Lesson'

- Ingen tilfeldighet at karikaturstriden brøt ut i Danmark. Hylland Eriksen om bok om karikaturene

Et forsøk på å samle kloke ord om Muhammed-tegningene

Som tidligere nevnt, har Danmarks Jægerforbund ansatt antropologen Charlotte Jensen, bl.a. for å kartlegge den danske jegerkulturen. Hun fant blant annet ut at kvinner ikke bare jager småvilt. 48 prosent av kvinnene har vært på bukke- eller hjortejakt.

- Nøjagtigt som mændene tiltrækkes kvinderne af bukkejagten, fordi den tilbyder nogle ekstraordinære naturoplevelser og en høj grad af spænding, sier antropologen.

>> les hele saken på hjemmeside til Danmarks Jægerforbund

SE OGSÅ:

Danmarks Jægerforbund ansetter antropolog

I Malmø bor det rundt 20.000 danske innvandrere. En stor del av dem vet ingenting om det svenske samfunnet, omgåes stort sett sine landsmenn og ville stryke på en språktest, melder den danske gratisavisa Urban.

Urban skriver at den svenske avisa Sydsvenska har lagt en pendant til den omstridte danske "indfødsretstesten" som innvandrere må klare for å få dansk statsborgerskap. Sydsvenska ga testen til danskere i Malmø. Prøvedeltakerne fikk i gjennomsnitt kun 10 riktige svar ut av 20 mulige.

Urban snakker med en dansk innvandrerkvinne som sier at hun stort sett omgåes dansker i fritida og ikke følger med det som skjer i Sverige. Hun mener at for mange svensker dansker er Sverige et sted med billige boliger og biler.

>> les hele saken i Urban

SE OGSÅ:

Dansk statsborgerskaps-test for vanskelig for danskene

Hovedoppgave om nordmenn som sliter med integreringen

I over fem år har antropolog og pedagog Sabine Gruber (Linköpings universitet) vært på feltarbeid i klasserommet, i matsalen, på temadager og i personalrommet. Nå er doktoravhandlingen publisert der hun viser hvordan elever blir forskjellsbehandlet på grunn av etnisk bakgrunn, melder Norrköpings Tidningar.

Hun sier til avisa:

– De invandrare som gjorde bra ifrån sig i skolan ansågs som invandrare bara ibland, medan de mer stökiga stämplades annorlunda av klasskamrater och lärare. Ett dåligt studieresultat förklaras för en ”svensk” att det beror på individen själv, medan invandrareleven fråntas sitt personliga ansvar och föses in i ett kollektivt fack.

– I skolan speglas samhället i övrigt. Med studien önskar jag att man funderar över lärarutbildningens innehåll, och uppmärksammar varför dessa olikheter fortsätter accepteras i samhället.

>> les hele saken i Norrköpings Tidningar

I avhandlingens abstract leser vi:

Studien undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

(...)

En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer.

>> last ned doktoravhandlingen

SE OGSÅ:

Eksotisering: Skolan gör barnen till invandrare

Innvandrerelever stemples som dumme - Ny bok om etnisk mangfold i skolen

Integrering: "Barnehagene kan gjøre mer skade enn gavn"

- Historiefaget er etnosentrisk

Rapport: Diskriminering innen utdanningssystemet motvirker integrering

Ogsaa vi, naar det blir krævet … Ny bok om skolebøker og nasjonsbygging

For mer kosmopolitisme - ny bok: "Verdensborgeren som pædagogisk ideal"