Mats Lundberg, kulturantropolog, Södermanlands Nyheter

När man sitter och intervjuar en fattig bonde i en by i Vietnam eller talar med en urinnevånare i Sydamerikas regnskog är det inte så svårt att hitta gemensamma intressen och värdegrunder som kan delas av praktiskt taget alla människor.

Problemet är bara det att de mäktiga politikerna, de som tror att just deras värdegrund är den rätta och därför måste bombas in i andra kulturer, aldrig har träffat en fattig medborgare i ett u-land. Därför får aldrig de gemensamma värdegrunderna spela den roll i en förbättring av vår värld de skulle kunna göra. I stället körs de ständigt och jämnt över av de som behöver motsättningar mellan olika kulturer och mellan olika etniska grupper för att behålla sina maktpositioner. >> les mer

Dagens Nyheter

På Vetenskapsrådets konferens "Den sexualiserade människan - frigörelse eller exploatering?" i veckan diskuterade genus- och queerforskare om hur bilden av sexualitet förändrats. Har ungdomars syn på kön blivit mer stereotypt? Den frågan fick socialantropologen Fanny Ambjörnsson som gjort ett års fältarbete på en gymnasieskola om hur man blir en vanlig heterosexuell tjej. >> les mer

Olaf H. Smedal, 1. amanuensis, Institutt for sosialantropologi, UiB, På Høyden

At kontroll- og sikringstiltakene i kvalitetsreformens navn forsvares av landets politiske ledelse og dets byråkrati, er å forvente. Det er jo der de tenkes ut. At universitetenes egne, valgte ledere like uproblematiserende imøteser utviklingen, er imidlertid forstemmende. Men det er kanskje reformens overordnede mål: å sørge for at fremtidens studenter blir like ukritiske som universitetsledelsen for lengst har blitt? >> les mer

Stavangeravisen

Sandefjord (NW): Kurs i konsekvenser av alkoholbruk fører til at færre drikker seg fulle på fest. En rekke videregående skoler setter alkohol på timeplanen. – Vi fokuserer på hvilke forventninger ungdommene har til alkohol. Vi ser på effektene av alkohol, og hvilke forholdsregler man bør ta, sier sosialantropolog Bjarte Bøe. >> les mer

SE OGSÅ:
Bjarte Bøe: Viss me voksne ikkje greier å kontrollera dei unges rusåtferd, vil me helst førebygga. Men bare kanskje kan me fjerna rusinga utan å fjerna ungdomstida

Studvest, UiB

Instituttene skal bli større og mer effektive. Mat.nat. har allerede gjort det, medisin gjør det - snart kan resten av Universitetet stå for tur. Nylig gikk alle de ansatte på Sosialantropologisk institutt ut mot sammenslåingene gjennom et leserbrev i UiB-avisa På Høyden.

Visestyrer Olaf Smedal ved instituttet mener HF og SV-fakultetet bør få ha en annen ordning enn de andre fakultetene om de vil.

– Det er forskjell på så utstyrsavhengige fakultet som mat.nat. og medisin, og mer teoritunge fakultet som HF og SV. Den økonomiske styringen blir mer avgjørende når en trenger et forskningsskip til 300 millioner kroner, enn når en forsker på tyske verb. >> les mer

SE OGSÅ
Sosialantropologer i Bergen bekymret over "avdemokratiseringen av universitetet"

Sponsor fikk forelese på Universitetet i Oslo (Morgenbladet, 19.11.04)

Borlänge Tidning

Eva Lundgren är doktorand i socialantropologi på Stockholms Universitet och anställd på Dalarnas forskningsråd i Falun. Sedan två år tillbaka har hon samlat intervjuer med arkitekter, personal och boende. Hon har gjort djupstudier av två äldreboenden, ett i Stockholm och ett i Dalarna, där hon bland annat observerat verksamheten och hur personal och boende an-vänder och förhåller sig till den fysiska miljön.

- Det finns idéer om äldre som kategori, men de är ingen homogen grupp som alla har lika behov. Alla 30-åringar tycker inte att samma saker är viktiga, samma sak gäller 90-åringar, säger hon.

I sitt arbete har hon också på ett helt annat sätt följt med i debatten om vanvården på äldreboenden där de äldre ständigt pekas som utsatta offer >> les mer

Arenagruppen Sverige

Den intellektuelles roll är att göra motstånd. Det handlar om att vara som musen i Alice i Underlandet som simmar mot vattenmassorna och kämpar för att hålla sig flytande, så sammanfattar Christina Weibull slutsatserna från seminariet om Edward Said.

Edward Said var ”out of place” i hela sitt liv, och han ville heller inte vara något annat. Det var just den upplevelsen som gjorde det möjligt för honom att ständigt vara kritisk. Said betraktade sin position som ”i opposition till makten”, som en mus i en ström vattenfåra, en metafor han tyckte om och som han tagit från Alice i Underlandet.

Hos Edward Said var en kritisk hållning många gånger viktigare än solidariteten mellan människor inom t ex en social eller etnisk grupp. Han har t ex sagt att ”Solidarity before criticism is the end of criticism” (”solidaritet framför kritik innebär slutet för kritiken”), sa Shahram Khosravi, socialantropolog vid Stockholms universitet. >> les mer (link oppdatert)

Unni Wikan, professor i sosialantropologi (UiO), Dagbladet

Så inntok han podiet og begynte å tale - på arabisk. Der og da forsto jeg - som ikke var en beundrer - hvorfor ingen kunne måle seg med ham i palestineres bevissthet. Det handlet ikke bare om karisma, makt og strategi, men også om Ordet, om måten Arafat brukte Ordet.

ARABERE HAR EN ærefrykt for sitt språk, og fordi arabisk er Koranens språk, deles denne ærefrykt av muslimer generelt. Rikheten i arabisk er overveldende. Det er lett å bli henført og endog forført. Ordet og språket er det fremste kunstneriske medium for uttrykk av estetiske følelser blant arabere. >> les mer

Sigrid Hvidsten, Dagbladet

I forrige uke gikk antropolog og universitslektor Bror Olsen ut i VG og hevdet at musikkrevolusjonens tid var over. «I 1944 kom be-bop. I 1954 rock 'n' roll. På sekstitallet fikk verden beat og psykedeliarock. I 1977 oppsto punk og i 1988 house. I 90-årene kom ingenting», sto det. Ved å lete etter musikalske kjennetegn som ikke er aktuelle lenger overser Olsen vesentlige utviklingstrekk i den moderne musikkhistorien >> les mer

TIDLIGERE OMTALE
Doktoravhandling om musikkrevolusjonen som ikke kom

SANGEETA LAMA, folkevett.no

Jeg tilhører Tamang-folket som lever i skyggen av Himalaya-fjellene. Da jeg leste om samene for første gang var det spennende å oppdage et urfolk som hadde holdt fast ved språket og kulturen sin i et så utviklet land som Norge. Mange av de yngre samene jeg møtte var mer bevisste sin samiske kultur enn sine foreldre og besteforeldre, som var tvunget til å undertrykke sitt språk og sin kultur da de var unge.

Samene sliter også med problemer som alkoholisme og unge som flytter vekk fra de samiske områdene. De har fortsatt et stykke å gå før de når sine mål. Allikevel er de det sterkeste urfolket jeg noen sinne har møtt, og de har en langt større frihet og selvhevdelse enn tamangene i Nepal. >> les mer

(funnet via Infonuorra Sápmi)